Förändring i stadens transportstruktur -hur påverkar tillkomsten av en förbifart den kommunala planeringen? En fallstudie av Vänersborg och Köping

Abstract: Upplevda problem som överskridna riktvärden för buller samt osäker trafikmiljö för oskyddade trafikanter bidrar ibland till att förbifarter byggs. Tillkomsten av en förbifart ändrar planeringsförutsättningarna i området, framförallt förändras tillgängligheten både vid den tidigare genomfarten och till områden längs den nya förbifarten. Examensarbetet syfte är att genom en multipel fallstudie undersöka hur tillkomsten av en förbifart påverkar den kommunala fysiska planeringen. Tidigare studier visar framförallt på att de största förändringarna i markanvändningen sker vid korsningar eller avfarter samt att ny bebyggelse tenderar att koncentreras till enbart ett område, även kallad en aktiv zon. Städerna tenderar också att växa över till andra sidan förbifarten. I fallstudien har Vänersborg och Köping studerats. De är båda centralorter i sin kommun och förbifarter har byggts förbi de respektive städerna på vägar i det nationella stamvägnätet under 90-talet. I båda fallen rör det sig om vägprojekt där planeringen börjat redan på 40-talet. Under planeringens gång har kommunerna framförallt varit med och påverkat vägens sträckning genom utredningsgrupper där även grannkommunerna, Trafikverket och länsstyrelsen ingått samt genom kommunens översiktliga planer. I Vänersborg har förbifarten resulterat i en korsning mellan de två största vägarna i regionen i anslutning till en korsning mellan två järnvägar. Vänersborgs kommun har satsat på utbyggnad i detta område som inte sitter ihop med staden. I Köping har det befintliga handels- och verksamhetsområdet vid förbifartens startpunkt vuxit något längs med den nya vägen, medans marken vid den nya trafikplats som tillkommit söder om staden fortfarande är obebyggd. Fallstudien har visat att de tillsatta utredningsgrupperna och kommunens översiktliga planer är de effektivaste verktygen för kommunen att påverka vägens sträckning. De största förändringarna i bebyggelsen sker i områden som ligger både nära trafikplatser och nära själva vägen. En trend som stämmer överens med tidigare studier. I båda områdena är det framförallt är det handel som har etableras sig och kommunerna har fått ändra befintliga planer som från början enbart tillåtit industri. Handeln i områden a vänder sig framförallt till bilburna kunder och gång- och cykelvägarna är inte anpassade för att röra sig mellan affärerna. Trestad center i Vänersborg har lockat till sig mer industrietableringar än vad området närmast förbifarten i köping har gjort. Förändringarna är mindre i Köping än i Vänersborg. Kommunernas långsiktiga utbyggnadsområden redovisas med fåtal undantag på samma sida av förbifarten som stadens centrum och hittills har inte någon av städerna byggts ut på andra sidan förbifarten från centrum sett. Undantaget är Trestad center som dock inte ligger i anslutning till själva Vänersborg. Kommunens övriga planering har påverkats mycket lite av förbifarten. Det finns inget som tyder på att området närmast den nya genomfarten skulle genomgå någon form av omvandling när genomfartstrafiken försvunnit.