Den osynliga gestaltningen : med växter skapas tre nya doftlandskap på Sergels torg i Stockholm

Abstract: Detta arbete handlar om hur lukter påverkar oss människor och hur lukten av natur kan hjälpa till att sänka vår stress. Genom att skapa tre gestaltningsförslag som provar tre olika tillvägagångssätt för att implementera naturlukt i staden hoppas jag kunna vidga landskapsarkitektens arbete med lukter. Syftet med examensarbetet är att genom gestaltning med växter visa på olika sätt att använda naturlukt i staden. Avsikten är att ändra doftlandskapet på ett sätt som skulle kunna hjälpa till att sänka besökares stress. För att ge svar på syftet formuleras frågeställningarna: • Hur kan Sergels torg, en stressig och “naturlös” plats, gestaltas för att öka lukten av natur? • Vilka växter är intressanta att använda i luktbaserad gestaltning i stadsmiljö? Landskapsarkitektens arbete fokuserar mycket på det visuella men studier har visat att skogslukt och en del specifika naturlukter kan sänka människors stressnivåer, ångest och även hjälpa till med att bota depressioner. Därför är gestaltning med luktsinnet ett viktigt område att utforska mer. Metoden i examensarbetet utgår från två delar, en förstudie med litteraturstudie och inventering samt en gestaltningsprocess. Gestaltningsprocessen involverar en sammanfattning av materialet, skapande av växtlistor och skissande som arbetsmetod. Detta resulterade i tre gestaltningsförslag som visar på tre olika exempel på tillvägagångssätt för att arbeta med naturlukter i staden. De tre förslagen är av olika karaktär men syftar alla till att föra in lukten av natur på Sergels torg i Stockholm. Förslagen är utformade med lukten som det prioriterade sinnet men hänsyn har också tagits till bland annat visuella, kulturella och historiska aspekter. Förslaget "Skog i staden" gör delen som kallas för Plattan till ett doftlandskap med toner av svensk blandskog. Den utgör ett slags japanskt skogsbad i miniformat med en fontän som knyter samman övre och nedre planet samt höjer luftfuktigheten. Det andra tillvägagångssättet som redovisas är "Monokultur" där lavendel fyller torget med svala lavendeldofter. Gestaltningen är mer strikt och kontrollerad. Förslag nummer tre, "Varierad helhet", visar på hur ett doftlandskap kan vara sammankopplat men ändå förändras genom att en mängd olika växter varierar och återkommer i spridda planteringar. I den sista delen av arbetet diskuteras litteratur, metod och gestaltningsförslagen. Svårigheterna med att arbeta med luktbegreppet är delvis att människor fortfarande är mycket visuella varelser. De tre metoderna löser alla unika problem men innebär också olika begränsningar. Exempelvis passar "Monokultur" den monokroma stilen på torget, men erbjuder inte lika mycket för den biologiska mångfalden.