Foderstatens fiber- och stärkelsehalt i svensk mjölkproduktion : en fältstudie

Abstract: Det finns en önskan om att finna bättre parametrar för att kunna förutse hur fodret fungerar i kon. Svenska Foder AB redovisar därför måtten smältbar fiber, ((NDF' EFD)+pektin) och fiberkvot, ((NDF' EFD)+pektin)/ stärkelse, i sina kraftfoder. Genom att välja olika sorters kolhydrater kommer foderstaten och därmed djuren att påverkas på olika sätt. En stor del av kornas foderstater består av kolhydrater. Arbetet har försökt att belysa om det finns en skill-nad i produktion och hälsa på gårdar där man har en hög andel smältbar fiber i foderstaten jämfört med gårdar som har en hög andel stärkelse i foderstaten. De gårdar som studien är gjord på har varit med i Kokontrollen och IndividRAM varifrån uppgifter hämtats. Gårdarna har delats in i tre grupper efter dess fiberkvot i foderstaten. Där den första gruppen har lägst fiberkvot, 1-1,9, den andra har fiberkvot 2,0 -2,5 och den tredje har högst fiberkvot, 2,6-7. Grupp 1 har den högsta avkastningen, grupp 3 den lägsta och de är signifikant skilda från var-andra. Djuren fick lika mycket kraftfoder i de olika grupperna men stärkelsemängden var sig-nifikant skild i alla 3 grupperna. Grupp 3 hade lägst mängd stärkelse 73g/kg ts, grupp 2 hade 109g/kg ts och grupp 1 hade dubbelt så mycket som grupp 3, 135g/kg ts. Bäst ekonomiskt netto hade grupp 1 mätt som mjölk minus foder följt av grupp 2 och 3. När jämförelsen på djursjukdata skulle göras uppdagades det en stor skillnad i rapporteringen av sjukdomar av veterinärerna vilket medför en stor osäkerhetsfaktor i de resultat som framkommit. Att grupp 2 hade en högre andel acetonemier och foderleda men väldigt få rapporterade klövsjukdomar ska således tolkas med försiktighet. En sämre juverhälsa mätt som en lägre andel av korna i juverhälsoklass 0-2 i grupp 2 är emellertid ett säkrare resultat.