ESBL hos livsmedelsproducerande djur : riskfaktorer och förebyggande åtgärder

University essay from SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

Abstract: Antibiotika är ett av de viktigaste läkemedlen i dagens sjukvård, men dessvärre ses en allt mer utbredd resistensutveckling. En typ av antibiotikaresistenta bakterier är ESBL-producerande bakterier. ESBL står för ”extended-spectrum beta-lactamases” och är en resistensmekanism hos bakterier som möjliggör nedbrytning av β-laktamantibiotika, till exempel penicillin och cefalosporiner, och gör att de läkemedlen förlorar sin verkan. ESBL-producerande bakterier är vanligt förekommande hos många djur, speciellt bland kyckling, men även hos nöt och gris. Detta arbete fokuserar på vilka riskfaktorer som finns för introduktion och spridning av ESBL hos kyckling, nöt och gris på besättningsnivå, samt vilka förebyggande åtgärder som skulle kunna tillämpas för att minska förekomsten av ESBL hos dessa djurslag. Antibiotikabehandling är en av de största riskfaktorerna för uppkomsten av ESBL, eftersom det selekterar fram de resistenta bakterierna. För ESBL är det framför allt behandlingen med cefalosporiner med utökat spektrum (andra-, tredje- och fjärde generationen) som är en riskfaktor. Svenska kycklingar behandlas mycket sällan med antibiotika, men trots det förekommer ESBL-producerande bakterier. För kyckling är även överföring av ESBL vertikalt i avelspyramiden och en spridning från kycklingarnas närmiljö viktiga riskfaktorer. ESBLproducerande bakterier är svåra att ta bort och har påvisats även i rengjorda och desinficerade kycklingstall. En annan riskfaktor är utfodring med mineralfoder (koppar och zink), då det observerats co-resistens mellan dessa metaller och antibiotika. Studier av gris och nöt tyder på att andra riskfaktorer är bristande biosäkerhet och en intensiv produktion. Flugor har pekats ut som en möjlig vektor för ESBL-producerande bakterier. Mjölkkor i ekologisk produktion har en lägre prevalens av ESBL-producerande bakterier än mjölkkor i konventionell produktion, något som kopplats till en lägre antibiotikaanvändning. En viktig förebyggande åtgärd är att minska användningen av tredje och fjärde generationens cefalosporiner. I Sverige finns redan lagstiftning som reducerar användning av detta antibiotikum. Antibiotikaresistens övervakas i övervakningsprogram både inom EU och nationellt. Att ge probiotika till nykläckta kycklingar har också visat sig reducera förekomsten av ESBL. Ytterligare forskning är nödvändig avseende optimala rengöringsrutiner för kycklingstall, och hur förekomsten av ESBL-producerande bakterier i kycklingarnas avelspyramid kan minskas. En ökad biosäkerhet hos nöt- och grisbesättningar är en betydelsefull förebyggande åtgärd för att undvika en större utbredning av ESBL. Det är också väsentligt att det globalt sker en förändring mot en mer restriktiv antibiotikaanvändning för att stoppa utbredning av ESBL och andra antibiotikaresistenta bakterier. Arbetet mot spridningen av ESBL är viktigt och det kan göra stor skillnad om detta arbete inleds redan på besättningsnivå.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)