Kirsebergs Bangårdspark : artrikedom på spåren

Abstract: Ruderatmarker återfinns ofta på bangårdar och karaktäriseras av att marken ständigt störs och därmed saknar heltäckande vegetation. Trots att dessa områden både innehar en hög artrikedom och kulturhistoriska värden utsätts de ofta för exploatering då de bara ses som en skräpmark ej värd att bevara. Det är viktigt att ändra synen på ruderatmarken och lyfta dess värden. Ett sätt kan vara att skapa en så kallad ruderatmarkspark där ruderatmarken bevaras och integreras i gestaltningen. I detta arbete presenteras ett gestaltningsförslag för en grannskapspark. En grannskapspark ska vara mellan 1- 5 hektar stor. Då definitionen inte anger vilka funktioner parken ska innehålla idag har jag valt att utgå från definitionen för kvarterspark då dessa två storleksmässigt överensstämmer med varandra. I en kvarterspark ska det exempelvis finnas möjlighet till att hänga, sola, ha picknick, koppla av och leka. Gestaltningsområdet är beläget på en 150 år gammal bangård innehållande ruderatmark, i Kirseberg, Malmö. Det finns idag planer på att exploatera bangården vilket innebär att stora delar av ruderatmarken riskerar att försvinna. I och med detta har det gjorts en naturvärdesinventering där det framkom att ruderatmarken har höga naturvärden med flera rödlistade arter. Om marken bebyggs är risken stor att de rödlistade arterna försvinner. I den fördjupade översiktsplanen för Kirseberg beskrivs att befintlig vegetation så som ruderatmarken så långt som möjligt ska bevaras. Bangården innehar även kulturhistoriska värden och det beskrivs även att dessa spår som gamla järnvägsspår ska bevaras för att behålla platsens industriella karaktär. Syftet är att gestalta en funktionell och attraktiv grannskapspark där hänsyn tas till ekologiska och kulturhistoriska värden. Den bärande idén Artrikedom på spåren syftar till att skapa en park med både sociala, ekologiska och kulturhistoriska värden. Dessa värden ska vara integrerade i designen. Det ska vara möjligt att läsa platsen historia, uppleva den biologiska mångfalden samtidigt som parken har en social funktion. I förslaget har största delen av ruderatmarken bevarats genom att placera nya funktioner på ytor som idag är hårdgjorda. Ruderatmarken har gjorts om till en grusig äng genom att addera blommande arter som naturligt finns i området. Ruderatmarksängen kan användas som en flexibel yta för exempelvis bollspel eller lek. Störningen är viktig för att bevara de hotade arterna genom att hindra igenväxning. Kulturhistoriska element så som tågspår har bevarats och integrerats i gestaltningen genom att de exempelvis gjorts om till gångvägar. I parken finns både möjlighet till att hänga, sola, vila, leka, odla etc. Det finns ett torg med träd, perennplanteringar, sittplatser och hårdgjorda ytor för flexibla aktiviteter. Det finns en grön dunge med en stor variation av blommande träd och buskar. Parken ramas in av ett staket i kortenstål och entréerna framhävs av en gul mur. Jag hoppas att mitt gestaltningsförslag kan väcka nya idéer om vad en park kan innehålla och se ut. Att den inte behöver karaktäriseras med gröna gräsmattor och träd utan istället kan innehålla ruderatmarksängar med en hög biologisk mångfald. En park som både innehar sociala, ekologiska och kulturhistoriska värden.