(O)jämställd fysisk aktivitet : Lunds kommun och Aktivia som praktiskt exempel

Abstract: Landskapsarkitektur och fysisk planering påverkar det offentliga rummets utformning och därmed hur människorna i staden lever sina liv. Fokus för uppsatsen har varit att studera hur den offentliga miljön används av ungdomar eftersom det finns studier som visar på stora könsskillnader i nyttjandet av näridrottsplatser, där killar är starkt överrepresenterade (Blomdahl, Elofsson, Åkesson, 2012). Det finns även studier som visar på att den fysiska aktiviteten bland befolkningen har förskjutits från vardagen till fritiden (Faskunger, 2007) vilket ställer krav på den enskilde individens egna initiativ till motion och på utformningen av den byggda miljön. Fysisk planering och landskapsarkitektur kan således användas som verktyg för att skapa miljöer som stödjer fysisk aktivitet för alla, oavsett könstillhörighet. Målet med arbetet har varit att studera hur den offentliga miljön används av ungdomar utifrån ett genusperspektiv samt att undersöka hur ett genusperspektiv behandlas inom den fysiska planeringen med Lunds kommuns översiktsplan som praktiskt exempel. Arbetet har syftat till att ta fram ett kunskapsunderlag för hur landskapsarkitektur kan skapa förutsättningar för människor att leva på lika villkor i staden. Arbetet är uppdelat i tre delar. Den första delen utgörs av en litteraturstudie, vilken syftar till att besvara den fösta frågeställningen; hur kan en aktivitetsyta planeras och gestaltas med ett genusperspektiv? Den andra delen består av en studie av Lunds kommuns översiktsplan utifrån ett genusperspektiv samt en observationsstudie av aktivitetsytan Aktivia, för att besvara den andra frågeställningen; vilket resultat har de riktade satsningarna för att skapa en jämställd aktivitetsyta gett för användningen av Aktivia? Den tredje och sista delen syftar till att knyta ihop resultatet av de båda studierna för att jämföra hur aktivitetsytor för ungdomar används och approprieras i teorin jämfört med hur Aktivia används i praktiken. Resultatet av studierna visar att ett genusperspektiv kan involveras genom en långsiktig och processinriktad fysisk planering. Genom att arbeta med ett underifrånperspektiv, att identifiera kategorier och individer samt att involvera underrepresenterade grupper i planeringsprocessen kan en större variation i utformningen av det offentliga rummet skapas, vilket gör att det kan svara mot fler målgruppers preferenser. Med översiktsplaner som lyfter konkreta exempel kan kommuner visa på hur deras visioner kan bli förverkligade i den byggda miljön. På så sätt lyfts genusproblematiken till översiktligt nivå och den hierarkiska ordningen mellan översiktsplan och detaljplan kan kastas om, både tid- och planmässigt. Resultatet av observationsstudierna visar att Aktivia har en alternativ utformning som erbjuder funktioner och aktiviteter som skiljer sig från renodlade idrotter och idrottsplatser, vilket gör att platsen attraherar och svarar mot flera målgruppers preferenser. Platsens utformning stödjer fysisk aktivitet i bostadens närmiljö och möjliggör därmed fysisk aktivitet utanför den organiserade idrotten. Vissa könsskillnader har kunnat urskiljas vad gäller användningen, då tjejer ägnade sig åt mer stillsamma aktiviteter, medan killars aktiviteter var mer livliga. Även om fysisk planering kan skapa förutsättningar för en jämställd stad krävs omfattande samhälleliga insatser för att omkullkasta rådande samhällsstrukturer. Satsningar på exempelvis aktivitetsytor kan däremot bidra till att ett genusperspektiv lyfts till översiktlig nivå samt att på en lokal nivå skapa goda förutsättningar för människor att leva på lika villkor, vilket ungdomarna på Aktivia verkar göra, enligt resultatet av observationsstudien.