Algblomning vid badplatser : kan dess provtagningar komplettera miljöövervakningen?

Abstract: EU:s vattendirektiv 2000/60/EC har som mål att skydda och förbättra vattenkvalitén inom Europa. För att ta reda på vad som behöver åtgärdas i ett vatten görs flera statusbedömningar, en av dessa bedömningar är ekologisk status. EU har även ett badvattendirektiv 2006/7/EG som kompletterar vattendirektivet. Direktivet gäller för de bad som har fler än 200 besökare per dag och provtagningar sker av bland annat E. coli, vattentemperatur och algblomningsförekomst för att få fram en badvattenprofil. I den ekologiska statusen bedöms bland annat försurning och övergödning av sjöar, vattendrag och hav. Förekomsten av övergödning baseras på halter av näringsämnen och ökning av växtplankton. En parameter som provtas är biomassan av cyanobakterier vilka är starkt kopplat till algblomningar. Vid en algblomning blir vattnet grumligt på grund av massförekomst av alger. Algblomningar kräver en viss näringsnivå, är väldigt väderberoende och sker under en kort tid av året vilket gör att det krävs flera provtagningar för att inte missa en algblomning. Badplatserna ska provtas minst 3-4 gånger per badsäsong medan det för den ekologiska statusen i många vatten sker endast en gång per år. Därför vore det bra om det två olika provtagningarna kunde komplettera varandra. Syftet med denna studie är att ta reda på om observationerna för algblomningar från badplatser kan komplettera den nationella- och regionala miljöövervakningen som sker för att bedöma ekologisk status i en sjö. Detta har gjorts genom att jämföra dessa två typer av provtagningar, cyanobakteriebiomassa mot algblomningsförekomst, i sjön Mälaren som har många badplatser. De flesta provtagningsstationer för miljöövervakningen ligger en bra bit ut i vattnet i Mälaren. Att utföra provtagningarna för den regionala- och nationella övervakningen är kostsamt då båt måste användas. Därför vore det optimalt om badplatsprovtagningarna kunde komplettera miljöövervakningen, eftersom de tas oftare och är enklare att utföra då de tas från stranden. Mälarens vatten fick antingen den ekologiska statusen god eller måttlig i den 2:a förvaltningscykeln, vilket är mellan åren 2010-2015. Under samma år hade badplatserna i Mälaren algblomning på allt från inga till hälften av alla provtagningar som tagits. I provtagningarna för cyanobakteriers biomassa i miljöövervakningen antog jag att värden över 1,0 mg/l innebar en algblomning (WHO 2003). Därefter beräknades och jämfördes den relativa frekvensen av prover med cyanobakterier över 1,0 mg/l med den relativa frekvensen av algblomningar på badplatserna för varje område i Mälaren. Slutsatsen är att det kan finnas ett samband mellan algblomningsförekomsten på badplatserna och miljöövervakningen men det är inte självklart att det är så. Men om proverna från badplatserna tas i beaktande i den ekologiska statusbedömningen fås ett bredare underlag och det blir mindre risk att en algblomning missas för att miljöövervakningen sällan sker.