Att mäta med stadslivet som insats : en validitets- och reliabilitetsanalys av ett verktyg som kvantifierar sociala värden i urban miljö

Abstract: Samhället förlitar sig idag mer och mer på att mätbara variabler ska kunna fånga och förenkla den komplexa värld vi lever i. Människan vänder sig till kalkylerande metoder och går mot en “pedantisk byråkrati” där generaliseringen får oss att förlora det unika i situationer och individer (Bornemark 2018). Vid kvantifiering standardiseras situationer och komplexa frågor för att göra det möjligt att mäta och lättare att hantera (Neylan 2005; Ström, Molnar & Isemo 2018). Viktiga värden som saknar tydliga definitioner, såsom social hållbarhet eller stadsliv går inte att mäta med exakt precision (Gustavsson & Elander 2013) vilket ökar risken för att dessa värden försummas. Uppsatsen är konstruerad som en deskriptiv undersökning där förhållanden som existerar just nu (Patel & Davidson 2003) beskrivs. Syftet med uppsatsen är att identifiera möjligheter och begränsningar när det kommer till kvantifiering av svårdefinierbara sociala värden. Uppsatsen behandlar också den dagsaktuella diskussionen om mätverktygens roll och plats inom stadsplanering och landskapsarkitektur. Syftet undersöks med hjälp av frågeställningen “Har verktyget Stadslivsindex validitet och reliabilitet”? Verktyget valdes utifrån att det var ett verktyg utformat för Sverige och behandlar sociala värden. Stadslivsindex analyseras utifrån begreppen validitet och reliabilitet och skapar en bild av hur en kvantifieringsprocess kan gå till och står som referensexempel i en bredare diskussion. Verktyget Stadslivsindex funktion är att kvantifiera vad som skapar en levande stadsmiljö med hjälp av indikatorer i den fysiska miljön. I analysen av Stadslivsindex framkom det att verktyget har hög reliabilitet, eftersom indikatorernas kriterier som analysen mäter är väl definierade. Validiteten är dock inte hög då det inte med säkerhet går att fastställa att just det som mäts faktiskt skapar en levande stadsmiljö och bidrar till ett livligt stadsliv. Verktygen har en viktig funktion i ett projekts process och inte enbart för att få fram ett resultat. Då verktyget kräver att olika kompetenser samlas resulterar det i kunskapsutbyten som annars inte sker. Stadsliv är ett socialt värde i den offentliga urbana miljön och spelar en viktig roll i vårt demokratiska samhälle. Att hantera stadens offentliga miljöer är ett ansvar som ska tas på största allvar. Resultatet visar att kvantifieringen baseras på kvalitativa bedömningar och att det krävs en viss expertkunskap för att få fram ett stadslivsindex. Bakom de flesta kvantitativa verktygen finns en expert, vilket bidrar till att också kvantifiering är subjektivt och påverkas av mänskliga faktorer. Mångsidigheten av kvantifiering i planerandet av urbana miljöer och dess roll som verktyg för att uppnå hållbar stadsplanering diskuteras i uppsatsen. Ambitionen är att uppmuntra till att kritiskt tänka igenom olika aspekter och val innan beslut om kvantifieringsverktyg fattas.