Höstgödsling av höstvete med pelleterat rötrestbaserat gödselmedel : en ny källa till växtnäring?

Abstract: Försöket handlar om att jämföra effekten av Ekobalans gödselprodukt (NPK 7-2-5), av pelleterade biogasrester, med YaraMila Raps (NPK 17-5-10), på antal skott i höstvete på våren efter höstgödsling. Innehållet i dessa produkter är snarlika varandra när vi jämför NPKinnehållet i produkterna. Vår hypotes för försöket var att vi inte skulle se någon större skillnad i resultatet (antal skott) i höstvetet från de två gödselmedlen. Det som skiljer produkterna åt är att Ekobalans särskiljer sig mot YaraMila Raps då den förstnämnda är en kretsloppsprodukt som då skapar ett mervärde åt brukare och kunder. Långvarig användning av Ekobalansgödsel bör ge en högre mullhalt i marken som vi en längre tid har sett varit nedåtgående i de södra delarna av Sverige. Här har man varit utan organisk gödsel på stora delar av slättområdena sen djurhållningen på gårdarna försvunnit. I försöket har de två gödselprodukterna myllats på cirka 7 cm djup i samband med sådden av höstvetet, för att få en bra mineralisering av NPK och framförallt fosforn som inte är så rörlig i marken. Höstvetet är av sorten Linus som är ett kvarnvete och därför är målet med skördad vara att komma upp i tillräcklig kvalité för detta ändamål. Försöket är beläget på SITES, Lönnstorps försöksstation utanför Alnarp. Fältet man valt använda till försöket är ett medvetet val där P- och K-klassen på jorden är lägre än de andra fälten på Lönnstorp. Detta för att få ett mer jämnt resultat som visar innehållets skillnad i vetets utveckling. Försöket är uppdelat i 4 block med 7 led i varje block. Här har man lagt ut tre olika givor slumpvis och med en nollruta där man inte har lagt ut någon höstgiva. Givorna har beräknats så att näringsinnehållet är ungefär lika varandra med de två gödselprodukterna och därav vår hypotes att vi ej skulle se någon signifikant skillnad mellan de olika leden. I resultatet ser man att en högre giva på hösten, av de två produkterna, ger en tendens till högre antal skott vid räkningen i mitten av april 2020. Skillnaden mellan de olika gödselmedlen har inte varit signifikant och medeltalet för det totala antalet skott på både Ekobalans och YaraMila Raps var exakt samma. Vår frågeställning om huruvida Ekobalans har samma effektivitet som ett mineralgödselmedel visades tydligt. Det som skiljer sig är att man är tvungen att lägga en betydligt högre giva (kg/ha) med Ekobalansprodukten om man vill uppnå samma resultat som med YaraMila Raps. Som vi ser det är det inte troligt att enbart använda Ekobalansprodukten då detta medför större logistikproblem för en lantbrukare. I konventionell odling har alltså Ekobalansprodukten problem med att vara ett bra alternativ vid höstgödsling av höstvete, men om produkten blir KRAV-godkänd i framtiden kan den bli ett gångbart alternativ i ekoodling.