Proteströrelser i lantbrukskooperativa företag : vad är problemet?

Abstract: Denna uppsats handlar om grupper av medlemmar i lantbrukskooperativa företag och deras protester gentemot föreningens styrelse och ledning. Syftet är att förstå varför proteströrelser uppstår i lantbruksföretag, de drivande medlemmarnas prioriteringar och syften och genom det söka vägar för styrelsen att hantera eller ta vara på dessa proteströrelser. Uppsatsens teoretiska referensram är institutionell ekonomi, med dess agent- och transaktionskostnadsteorier liksom Albert Hirschmans klassiska voice & exitteori. Organsiationsteori och teori om subkulturer ger perspektiv på proteströrelser sett som ett socialpsykologiskt fenomen. Inom ramen för uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts bland Arla Foods ambas svenska medlemmar. Fem grupper av medlemmar, som under de senaste fem åren genomfört tämligen omfattande proteströrelser gentemot föreningen, har genomgått gruppintervjuer i så kallade fokusgrupper. De transkriberade intervjuerna utgör uppsatsens analysunderlag. Förenande var en allmän grundmurad misstro mot föreningens interna information, ett starkt krav på fördjupad och omfattande kommunikation mellan såväl företagsledning som medlemmar, men också medlemmar olika regioner emellan. Den drivande kraften i protesterna kan därför sägas vara informationsunderskott och arrogans i bemötande från föreningens ledning och styrelse. Grupperna upplever en markant trend i Arla Foods bemötande gentemot dem under dessa fem år, från att ha varit hård och oförsonlig till att idag vara förhållandevis lyssnande och professionell. Svåra beslut inom föreningen under det sista året kring prissänkningar på mjölkråvara har i vissa grupper därför tagits emot med förståelse och fattning. Resultatet pekar på att proteströrelser inte kan tas för givna eller betraktas som ett konstant, opåverkbart fenomen. Tvärtom är förekomsten av fenomenet tecken på dissonans inom föreningen och tecken på att medlemsdemokratin haltar. Proteströrelser indikerar att legitimiteten för föreningens styrelse inte är fullgod. I uppsatsens diskussion antas att bristande legitimitet för styrelse och ledning inom ett kooperativ i en utpräglad konkurrenssituation kommer att vara föreningen till stor skada. Resonemanget bygger på att legitimitet för styrelsen indirekt ger styrelsen ett nödvändigt aktionsutrymme i en labil marknadssituation. I diskussionen lyfts tanken att svårlösta problem med bönder som misstror eller vanemässigt låter bli att läsa föreningens information kan vara historiskt betingade. I spelet om statliga åtaganden för det svenska lantbruket under 1900-talets mitt och andra hälft är det rimligt att anta att den bondeägda föreningsrörelsen styrde sin information tämligen hårt för att vinna en mycket betydelsefull opinion – informationen blev alltså propaganda såväl inåt rörelsen som gentemot allmänheten. Trovärdigheten hos de svenska kooperativens informationskanaler kan ha tagit skada vid denna tid – och därför misstror i så fall medlemmarna informationen från sina kooperativ.