Trädplanen som ett styrdokument i kommunal trädförvaltning

Abstract: Urbana områden är komplexa strukturer som styrs av många olika viljor, intressen och behov. Dessutom blir de urbana områdena allt fler. Väldsbefolkningen växer och fler människor väljer att leva och bo i städer. Den pågående urbaniseringen innebär att det just nu bor över 3,5 miljarder människor i världens städer och samhällen, vilket även ställer krav på staden som hållbar livsmiljö (UNEP 2012). Stadens gröna områden blir allt viktigare och de viktigaste elementen i dessa områden är just träden (Nilsson, Konijnendijk & Randrup 2005). Trädstrukturer utgör en central del i det urbana ekosystemet, fyller en viktig funktion i många urbana processer och bidrar till staden med flera olika socio-ekonomiska och biologiska värden. Trots detta ses det ofta inte till de urbana trädens behov och förståelsen för deras värde och viktiga funktion ignoreras (Nilsson, Konijnendijk & Randrup 2005). Som utvecklingen ser ut blir det svårare för träden att växa i staden. Konflikter om utrymme, ekonomi, och andra konkurrerande intressen påverkar träden och i kombination med ett extremt klimat gör det staden till en svår växtmiljö för träd (Sieghardt et al. 2005). Urbana träd och trädstrukturer samt förvaltning, utveckling och planering kring dem blir därför en viktig, men också komplex och svår fråga. Planering är grundläggande och en central del i arbetet med utveckling och förvaltning av urbana träd och trädbestånd. Trädplanen är ett viktigt verktyg som måste syfta till att balansera och integrera intressent och skapa samstämmighet kring de urbana träden. För att på ett hållbart sätt hantera de komplexa och skiftande förutsättningarna som finns i urbana områden bör en trädplan anta ett brett perspektiv, arbeta processbaserat och kunna anpassas för olika och förändrande förutsättningar. För att ta hänsyn till de viktiga strukturella sam-band som finns kring urbana trädbestånd och samtidigt beakta trädens långa livscykel är det centralt att planeringen kring de urbana träden sker med ett holistiskt, storskaligt och långsiktigt perspektiv. Trädplanen har även en viktig uppgift att länka samman den översiktliga skalan med den detaljerade för att den långsiktiga visionen och de översiktliga planerna ska genomföras praktiskt. För att planen på ett lämpligt sätt ska kunna fylla sin funktion som styrdokument med både strategiskt och praktiskt fokus måste den bearbeta vissa problemställningar. Dessa presenteras i arbetets resultat som rekommendationer för trädplanens utformning och består av sex grundläggande plan-eringsfrågor att använda vid arbetet med en trädplan: Vilka förutsättningar finns? Vilka är trädbeståndets styrkor och brister? Vad ska uppnås med kommunens trädbestånd? Hur nås målet? Hur genomförs målet? Hur hanteras det dagliga arbetet med träd och trädfrågor? Dessutom ingår en återkopplingsprocess i dessa frågor, som går ut på att resultatet följs upp och bearbetas tillsammans med nya förutsättningar inför ett nytt planarbete. Att rekommendationerna baseras på sex plan-eringsfrågor med en återkopplingsloop innebär att de fungerar som en ständigt pågående process med inbyggd självkritik. Detta är en angreppssätt skapar möjlighet för rekommendationerna att fungera oberoende av kommunen eller organisationens storlek, geografiska läge, ekonomi eller andra förutsättningar. Dessutom gör detta rekommendationerna an-passningsbara även för framtidens förutsättningar med nya utgångspunkter, trender och ny kunskap.