Bovint respiratoriskt syncytialt virus och bovint coronavirus i mjölkbesättningar på Åland : prevalens och riskfaktorer för introduktion

Abstract: Bovint respiratoriskt syncytialt virus (BRSV) och bovint coronavirus (BCV) är två vanligt förekommande infektioner i nötkreatursbesättningar världen över. BRSV och BCV kan orsaka luftvägssjukdom hos kalvar och vuxna nötkreatur, och BCV kan även orsaka diarré. Frihet från infektionerna har i studier satts i samband med ekonomiska vinster för lantbrukare då antikroppsnegativa besättningar visat sig ha lägre tankcelltal och att besättningar nyligen infekterade med BRSV kan ha minskad mjölkavkastning under lång tid. Man har även i en studie visat att det är möjligt för en region att hålla sig fri från BRSV under en längre tidspe-riod. Förekomsten av BRSV och BCV har tidigare inte studerats i åländska besättningar och studi-ens syfte var att undersöka antikroppsprevalensen av BRSV och BCV i åländska mjölkbesätt-ningar samt att undersöka riskfaktorer för introduktion av smittorna från Sverige och finska fastlandet till Åland. Tankmjölk samlades in från 97%, 96% och 98% av de åländska mjölk-besättningarna 2008, 2010 respektive 2012 och analyserades avseende förekomst av antikrop-par mot BRSV och BCV. För att studera riskfaktorer skickades enkäter ut till samtliga åländska mjölkbesättningar hösten 2012. Resultaten visade att 2008 och 2010 var inga av de provtagna besättningarna antikroppsposi-tiva mot BRSV (PP≥30) och 19% respektive 24% var antikroppspositiva mot BCV (PP≥30). Vid den sista provtagningen 2012 var 71% antikroppspositiva mot BRSV och 50% mot BCV. Svarsfrekvensen på enkätstudien var 88%. En av trettioåtta besättningar använde alltid gårds-egna skyddskläder till besökare, 33 av 38 tillät djurtransportörer gå in i stallet och 2 av 17 lantbrukare isolerade inköpta djur i karantän (17 angav att de ej köper in djur). Enkäten visade även att 31 av 38 åländska lantbrukare anlitat personal från Sverige eller finska fastlandet och att klövverkare var den vanligaste anlitade personalkategorin (29 av 38 lantbrukare). Djurin-köp under de sista två åren hade gjorts i 13 av 38 besättningar, varav 11 från åländska besätt-ningar, 3 från finska besättningar och ett från Sverige. Den longitudinella prevalensstudien visade att BRSV introducerats till Åland mellan 2010 och 2012 och att spridningen mellan åländska mjölkbesättningar var stor. BCV har tidigare förekommit på Åland, men förekomsten har ökat sedan 2008. Studier visar att BRSV och BCV nyintroduceras mellan olika utbrott i tid och rum vilket innebär att dessa virus troligen förts in från smittkälla utanför Åland. Enkätstudien visade på flera möjliga smittvägar från Sverige och finska fastlandet där personal och djurinköp var de mest sannolika. Det finns utrymme för förbättring av smittskyddet i åländska mjölkbesättningar. Förslag till förbättrade rutiner är att använda gårdsegna skyddskläder till besökare, att inte låta transportörer gå in bland de egna djuren och att minimera antalet inköpta djur och vid inköp kontrollera smittstatus på den säljande besättningen samt isolera djuren i karantän.