Kalkylmodell för produkter inom korslimmat trä : fallstudie inom ett träindustriellt företag

University essay from SLU/Dept. of Forest Economics

Abstract: Byggandet i Sverige står för 20 % av landets utsläpp av växthusgaser. För att minska utsläppen krävs nya byggnadstekniker där byggnader med stomme byggd av korslimmat trä (KL-trä) är ett bra alternativ. Flera fabriker för korslimmat trä har nyligen byggts och kommer att byggas i Sverige det kommande året. Kunskapsnivån i Sverige är låg gällande korslimmat trä men i och med en kraftig utbyggnad av produktionskapaciteten bör mer kunskaper byggas upp för att byggnadsmetoden ska kunna konkurrera med andra metoder. Syftet med denna studie är att utvärdera produktionsprocessen av korslimmat trä och identifiera vilka aktiviteter, med tillhörande kostnadsfaktorer och lämpliga kostnadsdrivare som innefattas av processen, samt att analysera självkostnadsstrukturen för produkter gjorda av korslimmat trä. Studiens datainsamling sker genom analys av en investeringskalkyl samt personlig kommunikation med anställda på värdföretaget. Vidare har en produktkalkylmodell byggts upp som använder sig av kalkylmetoden aktivitetsbaserad kalkyl (ABC). Kostnadsdrivare är ett begrepp som används vid fördelning av kostnader inom respektive aktivitet. Kostnadsdrivare i produktionsprocessen av KL-trä identifierades till att vara råvaruvolym, antal löpmeter, antal skikt, antal tvärgående skikt, antal skikt som lim appliceras, andel av en pressning, skivor, volym samt elementtyp och kvadratmeter. Råvarukostnaden är den enskilt största kostnadstypen, följt av tillverkningskostnad, limkostnad och försäljningskostnad. En produkt med fler antal skikt hade en markant högre självkostnad (ca 10-19 %) jämfört med en produkt med färre antal skikt men med lika skivtjocklek. Det beror främst på grund av högre limkostnader men även högre tillverkningskostnader. Produkter med tvärgående ytterskikt har generellt 4 % dyrare självkostnad jämfört med produkter som har längsgående ytterskikt. Skillnaden uppkommer därför att tvärgående skikt har ytterligare ett moment i produktionen som inte längsgående skikt har samt att CNC-bearbetningen tar längre tid för produkter med tvärgående ytterskikt. Genom en aktivitetsbaserad kalkyl har de gemensamma kostnaderna fördelats med hög precision genom flera olika kostnadsfördelare. Om en traditionell påläggskalkyl genomförts hade endast en kostnadsfördelare använts i produktkalkylen.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)