Utformning för främjandet av fysisk aktivitet och aktiva transportmedel : utformningsprinciper för Rosendals huvudstråk

Abstract: Samhället har utvecklats till att bli alltmer stillasittande. En trend som är förknippad med flera negativa hälsotillstånd. Trots att livssituationen i stora delar av världen aldrig varit bättre, har antalet människor som lider av livsstilsrelaterade sjukdomar ökat under de senaste decennierna. Detta orsakar stora samhällskostnader, samtidigt som det orsakar personliga svårigheter. Den byggda miljön och de förhållanden den skapar, påverkar hur mycket och hur vi rör oss i staden. Förtätning och stadsplanering som prioriterar bilens framkomlighet har bidragit till att många människor inte rör sig tillräckligt, dvs. inte uppfyller rekommendationerna för daglig fysisk aktivitet. Fysisk inaktivitet är en av de största riskfaktorerna för livsstilsrelaterade sjukdomar och för tidig dödlighet. Trots att träning är vanligare idag rör sig de flesta fortfarande inte tillräckligt, och inte alla har motivation, förmåner eller tid att träna på fritiden. Det är därför viktigt att främja fysisk aktivitet genom att integrera det i vardagliga aktiviteter och rutiner. Arbetet syftar att besvara två frågeställningar vars mål är att främja aktiva transportmedel framför stillasittande alternativ. Den första frågeställningen behandlar genom en litteraturöversikt faktorer i den byggda miljön som påverkar utfallet av detta, exempelvis cykel- och gångvänlighet, social miljö, infrastruktur, trygghet, markfunktioner och avstånd. Den andra frågeställningen undersöker hur detta kan tillämpas på huvudstråket, Torgny Segersteds allé i det nyutvecklade bostadsområdet Rosendal i Uppsala. Resultatet presenteras i form av förslag på ett antal utformningsprinciper, där fördelaktiga förutsättningar för aktiva transportmedel, trygghet och förtydligande genom design varit hörnstenar i utformningen. Förslaget togs fram genom en gestaltningsprocess inkluderande en platsinventering och analys, framtagande av en utformningsstrategi och program, val av fokusområden, samt skissarbete på alternativa lösningar där olika trafikutformningar prövades. I gestaltningsprocessen gjordes val utifrån platsens, samt omgivande platsers förutsättningar om vilka trafikslag som ska tillåtas på huvudstråket. Utformningsprinciperna är baserade på lärdomar ur förstudien som undersöker första frågeställningen, samt allmänna designprinciper och regleringsvalmöjligheter för god interaktion och samspel mellan olika trafiktyper. Förslaget har också tagit inspiration och lärdomar från förebilder med liknande mål i utformningen. I diskussionen reflekteras det kring resultatet av arbetet, samt vikten av utformning som metod för att främja hälsosamma beteenden. Samtidigt måste motsatser vägas mot varandra genom att antingen välja att förenkla förutsättningarna för det önskade beteendet, eller motsatt, att försvåra för oönskade beteenden.