Våtmarken i människans tjänst : en studie av våtmarkens vattenrenande och vattenbuffrande egenskaper

Abstract: Vi människor har i alla tider använt oss av våtmarker i syfte att försörja oss. I våtmarker fann man mat, bränsle och vatten. På senare tid har man inom forskningen även upptäckt den potential dessa marker har som renare av vatten. Kväve och fosfor, som idag tillsammans med miljögifter är det största hotet mot Östersjöns välmående, är så kallade beståndsreglerare. Detta betyder att om det finns lite av dem växer växter långsamt och med stora mängder kan växter och framförallt alger skena iväg i sin produktion. Detta skapar problem i naturen då vi släpper ut stora mängder av båda dessa ämnen dels från oss själva genom avföring och viss del avgaser och dels som läckage ifrån matproduktion. Inom matproduktionen släps näring främst ut genom avföring från djurhållning och överdrivet användande av gödsel, både gödsel och konstgödsel. Under 18- och 1900 talen ville man i Sverige få mer jordbruksmark genom att ta bort våtmarker och sänka sjöar som sågs som oproduktiva. I och med detta tog man bort stora mängder våtmarker, framförallt i södra Sveriges jordbruksbygder. När man tog bort våtmarkerna tog man inte bara bort en vattenrenare i landskapet utan också den vattenbuffrande effekt sjöar och våtmarker har. Utan buffertar i ett system sköljer vattnet fortare genom systemet och hamnar i recipienten, slutmålet. Detta kan leda till att städer och tätorter långt nedströms i ett vattensystem lätt översvämmas vid större skyfall. Genom ett skapande av våtmarker kan man föra in dessa funktioner och många fler i landskapet. Detta arbete handlar om hur våtmarkens funktioner fungerar och hur man kan utnyttja dem till samhällets fördel. Främst handlar det om vattenrening och våtmarken som vattenbuffert men det tar även upp aspekter som biogasproduktion, matproduktion/jakt samt biologisk mångfald.