Växtsubstrat för en hållbar stad

Abstract: Syftet med arbetet är att undersöka två befintliga växtsubstratsystem som används för perenner och lignoser i urbana miljöer. Detta görs i syfte med att städerna utvecklas och förtätas i en allt snabbare takt. Förtätade städer kräver fler nya och innovativa gröna lösningar för att uppnå kvalitativa resultat. Arbetet genomfördes med olika tillvägagångssätt i hopp om att få fram olika infallsvinklar om de två olika växtsubstrat som analyseras i mindre skala i detta arbete. Det finns och används nya växtsubstratsystem som ex. biokol och pimpsten, men de är varken verifierade eller utvärderade. Fältstudierna samt labbstudierna som görs är vidare studier för framtida forskning där det skulle behöva göras i en större skala för att få en mer trovärdig verifikation och utvärdering av växtsubstraten. De olika testerna gav fördel för de två olika växtsubstraten som kan vara ett argument till att använda dem i urbana miljöer. Genom en litteraturstudie togs det upp fördelar och nackdelar för både pimpsten och biokol. Fördelarna med pimpsten är att den har god vattenhållande förmåga och att det är ett lätt växtsubstrat, vilket gör den lämplig att använda sig av på t.ex. gröna tak. Fördelarna med biokol är att den har lagringsförmåga av både vatten och näring, något som vi inte haft möjlighet att undersöka själva, samt att biokol kan binda tungmetaller från atmosfären ner i marken. Nackdelen med pimpsten är att den inte kan lagra och binda näring samt även miljöpåverkan då pimpsten måste importeras och utvinnas från Island, samt att det kan nybildas i viss mån men då det är så sällan förkommande, kan det anses som en ändlig resurs. Nackdelen med biokol är att det är dyrt, eftersom det inte är en etablerad vara på marknaden. På grund av att den generella kunskapen om biokol och dess egenskaper är väldigt liten. Laborationer gjordes som ex. rotvolymen, infiltrationsförmåga och vattenhållande förmåga. Även ett platsbesök gjordes på Jaktgatan i Norra Djurgårdsstaden där en inventering av perenner och lignoser gjordes. Detta då gatan har två planteringar med liknande växtmaterial och samma förutsättningar när det kommer till vattentillgång och solexponering. Skillnaden var då vad för växtsubstrat som fanns i bäddarna. Inventeringen innehöll till exempel Growth Index, medelvärde och standardavvikelse. De sammanslagna resultaten visade på att biokol är ett mångsidigt växtsubstrat som i större utsträckning borde undersökas och testas mer i urbana miljöer. Likaså pimpsten är ett växtsubstrat som inte ska underskattas, som har sin plats på områden med specifika förutsättningar, och förtjänar att vara en etablerad produkt på marknaden