Design Thinking i Årstaviken : ett konceptuellt gestaltningsförslag för ökad offentlig yta i förtätad stadsmiljö

Abstract: I mål angivna i Agenda 2030 uppmanas FN:s medlemsländer att jobba enligt en rad olika hållbarhetsaspekter. Däribland behandlas mål för hållbar stadsplanering. Samtidigt pågår en global trend av ökad urbanisering, vilket i många fall leder till förtätning inom befintliga stadsstrukturer. I Stockholm har förtätningsprojekt i vissa fall lett till att offentliga ytor bebyggs. Följden av att offentliga ytor försvinner kan bli att intilliggande miljöer får en ökad belastning och på sikt både blir slitna och underdimensionerade för sitt syfte. En sådan underdimensionerad plats är promenadstråket längs Årstaviken, som är ett uppskattat grönområde med vattennära läge utmed Södermalms södra sida i Stockholm. I Agenda 2030 uppmanas medlemsländerna att jobba för inkluderandet av medborgare i stadsplaneringsprocesser. Design Thinking är en metod för att involvera användarna kontinuerligt genom designprocessen. Syftet med arbetet är att grunda och fortlöpande förankra gestaltningsmässiga beslut i användares behov på en specifik plats i ett landskapsarkitekturprojekt med hjälp av metoden Design Thinking. Arbetet appliceras på en tätbebyggd innerstadsdel i Stockholm där förtätning har medfört ett behov av utökad offentlig miljö. Frågeställningen som arbetet ämnar besvara är: Vilka är de platsspecifika behoven i Årstaviken ur ett användarperspektiv och hur kan de mötas i ett konceptuellt gestaltningsförslag baserat på metoden Design Thinking? Huvudmetoden för det här arbetet är just Design Thinking. Metoden används vanligen inom utvecklings- och designyrken och ämnar att skapa en lösningsorienterad designprocess där idéer grundas i information erhållen av användaren. Fokus ligger på att bilda en djupare förståelse för de underliggande problemen kopplade till användandet av, i det här fallet, en plats. I arbetet följs Design Thinking-metodens olika steg. Där det funnits utrymme har också delmetoder modifierats och utvecklats för att bättre passa det landskapsarkitektoniska perspektivet. Baserat på ett arbetssätt enligt Design Thinking-metodens olika steg och deltagandet av användarna i Årstaviken, presenteras avslutningsvis ett konceptuellt gestaltningsförslag på hur de offentliga ytorna i Årstaviken kan utökas för att lösa de problem som finns där. De beslut som tagits, vilka lett fram till detta konceptuella gestaltningsförslag, är i alla steg förankrade med Årstavikens användare. Därmed har vi med det här arbetet visat att Design Thinking är en möjlig metod att använda för gestaltning inom landskapsarkitektur. Med urvalet av delmetoder som använts, skulle detta arbete möjligen kunna användas som referens för hur man kan arbeta med Design Thinking i andra landskapsarkitekturprojekt. Avslutningsvis diskuteras val av metod samt resultat.