Strösystem inom mjölkproduktion

University essay from SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)

Abstract: Dagens lantbruk blir allt mer mekaniserat och tunga manuella arbeten byts ut mot maskiner eller automatiska system. Målet med denna uppsatts är att få fram för- och nackdelar med några av de strösystem som finns på marknaden, var olika strösystem lämpar sig bäst och om det är skillnader i strö- och tidsåtgång. Detta ska sedan kunna vara en grund för lantbrukare vid nyinvestering. Ströprocessen är det minst mekaniserade momentet inom dagens djurproduktion. Arbetet med ströning är monotont och kan innebära hälsorisker. Dammet från strömedel kan bland annat skapa hudirritationer, sömnproblem och andnöd. Förutom hälsorisker kan arbetet även orsaka risk för personskador då arbetet sker inne bland djuren. Utvecklingen av automatiska och mekaniserade strösystem har pågått under en längre tid och idag finns ett flertal olika alternativ på den svenska marknaden. För att hålla en god hygien i liggbåsen ska ströning och omsättning av strö ske helst två gånger per dygn, för att undvika bakteriell tillväxt i strömedlet. En ströbädd som är ren och torr resulterar i positiva effekter som att korna ligger ner fler timmar per dygn. Val av strömedel har betydelse för resultatet som strömaskinen ger. Varierande egenskaper hos strömedel gör att det passar bättre till vissa system och sämre till andra. Halm har en benägenhet att bilda valv i maskinen och med torv kan det vara svårt att få en jämn utläggning i båsen. De strösystem som valts till denna studie är det automatiska strösystemet JHminiStrö, strömaskinen Bobman, Cowhouse ströskopa och manuell ströning. Undersökningen är gjord genom intervjuer av tre lantbrukare med vartdera systemet. Intervjuerna är gjorda genom kvalitativa intervjuer ute på gårdarna. De första frågorna har varit korta för att få grundförutsättningarna på gården. Frågorna angående det egna och övriga system på marknaden har varit öppna intervjufrågor, för att lantbrukaren ska få chansen att själv utveckla svaren. Urvalet av gårdar är gjort genom kontakt med återförsäljarna av de olika strösystemen. När det gäller de lantbrukare som strör manuellt har ett subjektivt urval skett av oss själva, då vi kände till många lantbrukare som använder sig av detta system. Studien visar tydligt var olika strösystem lämpar sig bäst. I system med robotmjölkning är det viktigt att inte störa kotrafiken allt för mycket, då detta kan överbelasta mjölkrobotarna. Här lämpar sig strösystem som inte kräver att korna lämnar liggbåsen bäst, t.ex. manuell ströning eller JHminiStrö. När det gäller stallar med separat mjölkstall och spalt passar maskiner med flera funktioner t.ex. Bobman bäst. Maskinen kan då både rengöra spalt och liggbås samtidigt som den strör vilket ger en stor tids- och arbetsbesparing. I stora besättningar med hög kapacitet vid mjölkning krävs snabba strösystem, detta för att ströningen ska hinna ske innan kor kommer tillbaka till avdelningen efter mjölkning. I detta fall lämpar sig mekaniserade system så som Bobman och Cowhouse ströskopa.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)