Brandsäkerhet i lantbruksbyggnader : tankar och reflektioner hos drabbade lantbrukare

Abstract: Syftet med den här studien är att undersöka tankar och resonemang angående brandsäkerhet hos lantbrukare som varit drabbade av en större brand. Detta gör vi för att förmedla kunskap angående brandsäkerhet till lantbrukare som planerar att förändra eller uppföra nya driftsbyggnader. I dagsläget drabbar cirka en av tio bränder i Sverige lantbruket. Kostnaden för skadade lantbruksbyggnader uppgår årligen till 300-400 miljoner kronor. Statistiskt sett drabbas en gård av brand var 20:e år och då är de mindre brandtillbuden inte medräknade i statistiken. I lantbruksbyggnader är el en genomgående faktor som har stor betydelse för vilken risk gården befinner sig i. I dagsläget går det att härleda cirka 20 % av bränderna till fel eller brister i elanläggning. Lantbruket är en komplex bransch med mycket teknik som skall klara av påfrestningar från olika miljöer. Efterhand som utvecklingen av teknik går framåt blir en allt större del av hjälpmedlen i lantbruket automatiserat. Vid större användning av automatiserad utrustning ökas samtidigt risken att en brand uppstår utan att personal finns i närheten. För att få ett fullgott brandskydd är det viktigt att hela gården systematiskt blir genomgången. Allt ifrån att det är en ren och städad arbetsplats till att det finns brandsläckare placerat inom räckhåll. I vår litteraturstudie går vi bland annat igenom eventuella brandorsaker, exempel på hur brandsektionering och brandceller kan utformas samt information om brandvarnande system och lämplig släckningsutrustning i lantbruket. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fyra lantbrukare som varit utsatta för brand inom de senaste fem åren deltog samt en representant från ett försäkringsbolag. Vi har avgränsat vår studie till att fokusera på lantbrukarnas egna tankar och reflektioner samt att de är aktiva i Skåne och södra Halland. I studien har vi arbetat efter ett subjektivt urval vilket betyder att vi redan innan intervjun hade viss kunskap om våra informanter. Våra informanter är män mellan 45-60 år tillhörande samma försäkringsbolag. Omfattningen på skadorna i vår studie har varit mellan 1,5 miljoner kronor upp till nästan 50 miljoner kronor. Resultatet utifrån våra intervjuer är sammansatta utifrån våra frågor för att lätt kunna se vad de olika informanterna valt att svara. Utöver våra intervjuer med lantbrukarna finns också en sammanställning från intervjun med försäkringsbolaget som vi varit i kontakt med. Utifrån studien har vi kommit fram till att lantbrukarna generellt har en uppfattning om brandskydd men att en konsult står för den byggtekniska kunskapen. I de fall brandväggar har funnits har de bidragit till att skapa extra tid för att evakuera och utrymma byggnader under släckningsarbetet. Vi kom fram till följande slutsatser:  God ordning är a och o för att minimera risken för brand. Städa upp på gårdsplan och i byggnader för att inte brännbart material skall vara lättantändligt.  Brandväggar kan i regel inte stoppa en brand men den kan köpa dyrbar tid för att utrymma eller evakuera byggnader.  Vid återuppbyggnad av byggnaderna har lantbrukarna endast följt LBK’s rekommendationer som försäkringsbolaget har gett dem och har inte kommit med egna förslag.  Efter branden har lantbrukarna fått större förståelse för val av brandskyddande material samt att det finns tillräckligt med vatten vid släckningsarbetet. I lantbruket finns det generellt stora mängder brännbart material, även om byggnaden branden startat i inte går att rädda kan det finnas ett stort vattenbehov för att rädda intilliggande byggnader.  Vid nybyggnation efter brand tänker lantbrukarna ofta på hur de själva kan påverka händelseförloppet vid en brand. Det kan vara genom förebyggande åtgärder, såsom fungerande släckningsutrustning och planering för att underlätta vid en potentiell ny brand, både i det akuta skedet och efteråt.