Bränder på skogsmark i Sverige : en kartläggning och analys av spontana och kontrollerade bränder 2011-2015

Abstract: Under de senaste decennierna har brandens betydelse för skogsekosystem allt mer uppmärksammats och kontrollerade bränder har införts i Sverige som skötselåtgärd för att återskapa brandpräglade miljöer. Koordination mellan aktörer som utför och registrerar bränder är begränsad, trots diskussion sen länge om att skapa en gemen-sam databas. Det saknas därmed en överblick av bränders omfattning i Sverige. Sam-tidigt har flera skogsbrandforskare påpekat brister i de kontrollerade bränders placering och utförande, med risk för att brändernas målsättning inte uppnås. Detta arbetets syfte var därmed att kartlägga alla bränder på skogsmark i Sverige mellan 2011-2015. Hur en sådan kartläggning skulle kunna nyttjas inom naturvården illustrerades dess-utom med en analys av de kartlagda bränderna i relation till två hotade brandberoende arter: Stephanopachys substriatus (Grov tallkapuschongbagge) och Geranium lanuginosum (Brandnäva). Uppgifter om naturvårdsbränder och hyggesbränder inhämtades från Sveriges länsstyrelser samt de stora skogsbolagen (Bergvik Skog, Sveaskog, SCA Skog & Holmen Skog). Data för spontana bränder erhölls från Myndigheten för Samhälls-skydd och Beredskap (MSB). Det som eftersöktes var bränders arealer, position samt typen av skog som brann. De två brandberoende arternas utbredning inhämtades från Svenska LifeWatch analysportal. Excel, Minitab och ArcMap användes för att ana-lysera och visualiseras data. Resultaten visade på att en väldigt liten andel av Sveriges skogsmark brinner per år, ca 0,006 %. Kontrollerade bränder utgör ungefär 65 % av den avbrända arealen. Det blir följaktligen extra viktig att de kontrollerade bränder som genomförs är av hög kvalité och är lokaliserade med hänsyn till de hotade arter man vill gynna. Skogs-bolag har en betydande roll i skapandet av brändpräglade miljöer där hyggesbränder utgör en stor andel. Spontana bränder i deras minimala omfattning är nog också viktiga för bevarandet av arter som illustrerades med G. lanuginosum i relation till brän-derna under tidsperioden. Eftersom brand idag omfattar små arealer, men många aktörer, krävs koordination och samarbete för att bränder ska vara ekologiskt effektiva. En gemensam branddatabas för samtliga aktörer skulle vara ett värdefullt verktyg vid planering och utvärdering av bränder.