Ekonomisk analys av användningen av könssorterad sperma, embryoöverföring och genomisk selektion på besättningsnivå

Abstract: En del i avelsarbetet i en mjölkkobesättning är att kunna kartlägga vilka djur som har det bästa genetiska materialet att föra vidare till nästa generation för att nå avelsmålen. Den nya tekniken av kartläggning innebär att man analyserar det genetiska materialet hos djuren på DNA-nivå. Den metod som aveln fått en praktisk användning av idag är genomisk selektion. Från hösten 2008 (2008 för Holstein och 2009 för SRB) togs genomiska avelsvärden för de stora nordiska mjölkkoraserna i bruk i Sverige. Målet med denna undersökning är att analysera det nya verktyget inom husdjursavlen, dvs. genomisk selektion, och komma fram till vid vilka förutsättningar i mjölkkobesättningen som ett sådant genomiskt test blir attraktivt att använda för lantbrukaren. Detta arbete har gjorts i syfte att redogöra det ekonomiska värdet för lantbrukaren av att använda sig av könssorterad sperma, embryoöverföring och genomisk selektion. Denna ekonomiska kalkyl ska fungera som mall för lantbrukaren som visar om dessa tekniker ger ett positivt resultat och är lönsamt för den enskilda besättningen. Material från branschens ledande aktörer och forskare har sammanställts i en kalkyl. Det är dock viktigt att beakta att denna studie är baserad på generella siffror och att besättningarna följer normalfördelningen. Det finns dock möjlighet att ändra grundförutsättningarna i kalkylen efter förutsättningarna i det specifika fallet. Resultatet om man väger samman alla kalkylerna, dvs. en besättning som använder; könssorterad sperma, embryoöverföring, genomisk selektion och får ta del av bonuskalkylen, blir för SRB 625 kr/ko och för Holstein 478 kr/ko. Detta är vinsten för en ko som är i produktion 2,5 laktationer under sin livstid i besättningen. Det är vinsten av att selektera av de 60 procent bästa djuren i besättningen istället för 84 procent, som i exemplet med konventionell seminering. Slutsatsen är att ett förbättrat NTM (Nordic Total Merit index) i besättningen är bästa förtjänsten i dessa kalkyler tillsammans med Bonus-kalkylen man kan ta del av. Att göra ett genomiskt test på hondjuren ökar chansen över att få sålt en tjur till VikingGenetics och därmed förtjänsten märkbart. Långsiktiga positiva resultat fås av att besättningen är bättre än medel och att döttrarna har ett bättre utgångsläge vid nästa generation. Ett sänkt pris på genomiska tester skulle förmodligen öka intresset hos lantbrukaren på att använda sig av genomisk selektion. Differensen i resultatet mellan raserna är ganska stor. Förtjänsten för SRB är betydande mycket bättre än för Holstein. Chansen att vid en embryospolning få fler embryon än fyra skulle öka inkomsterna av embryoöverföring och även öka möjligheten att fler djur i besättningen kan bli embryomottagare. Det kan konstateras att genomisk selektion är en användbar metod för att få ett positivt resultat för lantbrukaren. Det är en kostnadseffektiv teknik då det leder till bestående förändringar i djurens produktionsförmåga. Användningen och den ekonomiska vinningen av genomisk selektion borde uppmärksammas.