Lunghälsa hos gris : agens, miljö, arv, vaccination och inverkan på produktion

Abstract: Grisproduktionen i Sverige omsätter många miljarder kronor varje år och det uppstår en del produktionsförluster på vägen. En stor del av dessa förluster beror på olika sjukdomar. Lungsjukdomar är en av de vanligast förekommande sjukdomarna. Denna litteraturstudie tar upp olika faktorers, t ex miljö, agens, genetik och olika raser, inverkan på lunghälsan hos gris och på vilket sätt produktionen påverkas, samt hur lungsjukdomar kan förebyggas, genom t ex vaccination. Lunghälsa hos gris påverkas av ett antal olika faktorer som ofta i kombination med patogener kan leda till sjukdom, vilket i sin tur kan påverka produktionen negativt. Olika agens kan ge olika lungsjukdomar som t ex pleuropneumoni som orsakas av Actinobacillus pleuropneumoniae (App.), enzootisk pneumoni (SEP – Swine Enzootic Pneumonia) som orsakas av Mycoplasma hyopneumoniae eller Porcine reproductive and respiratory syndrome (PRRS) som orsakas av ett virus (PRRSV). Dessa har en negativ effekt på produktionen genom att de orsakar bland annat minskad tillväxt, försämrad foderomvandling och i värsta fall dödsfall. I samband med lungsjukdom kan det även uppstå lesioner på kropparna som måste rensas bort vid slakt, vilket kan ge avdrag på slaktvikt och slaktvärdet. Det finns dock vacciner mot flertalet agens, där incidensen av lungsjukdom och dess allvarlighetsgrad sänks hos de vaccinerade jämfört med de ovaccinerade grisarna. Produktionsnivån bibehålls i större utsträckning hos de vaccinerade grisarna medan den har rapporterats vara lägre hos de ovaccinerade. Miljöfaktorer som t ex ventilation, temperatur, luftfuktighet, årstid, olika halter av gaser (ffa ammoniak) och små partiklar i luften, så kallade PM10, kan irritera luftvägarna, underlätta patogeners spridning, etablering och förvärra sjukdomstillstånd. Även olika typer av grupperingar av grisar kan antingen främja eller förebygga förekomsten av lungsjukdomar i en besättning, t ex sänks sjukdomsförekomsten vid ålderssegregerad uppfödning jämfört med en blandning av åldersgrupper. Djurets genetiska bakgrund och dess immunisering/vaccinering är andra faktorer som också har en central roll för lunghälsan hos gris. Viktigast är att smågrisar får i sig kolostrum från suggan då detta ger dem ett första försvar mot sjukdomar. En ökad immunisering kan ske genom att suggor som blivit vaccinerade i vissa fall för över sitt vaccinationsskydd till sina kultingar genom kolostrum eller under dräktigheten/fosterstadiet via placentan. Vissa raser uppvisar även högre motståndskraft mot vissa agens och minskad förekomst av lungsjukdomar – som t ex en speciell Lantras linje (Miyagino L2) från Japan, och Lantras från Sverige jämfört med t ex Yorkshire. Dålig lunghälsan påverkar produktionen genom bland annat minskad tillväxt, försämrad foderomvandling, minskad genomsnittlig daglig viktökning (ADG) med mera. Dessa produktionsförluster kan förhindras eller minskas genom att förhindra/minska sjukdomsförekomsten. Detta uppnås genom t ex vaccination, omgångsvis produktion (”all-in/all-out”-metod), bra miljö med god ventilation osv, välfungerande smittskydd och att i framtiden ta fram ett avelsprogram som ger mer motståndskraftiga djur.