Strukturförbättrande förmåga hos mellangrödor före sockerbetor : undersökning av mellangrödors effekt på markens infiltrationskapacitet

Abstract: Syftet med detta examensarbete var att bestämma hur några utvalda mellangrödor påverkar markens genomsläpplighet, det vill säga infiltrationskapacitet, genom ett försök som utfördes år 2020. Försöksfältet var beläget på Kronoslätts gård i Hemmesdynge. På fältet odlades stärkelsevete år 2019 varpå mellangrödorna såddes efter skörd i parceller. Hälften av parcellerna gödslades och resten var ogödslade. Parcellerna repeterades i 4 block. I infiltrationsförsöket ingick 8 behandlingar och totalt grävdes 32 gropar, 4 för vardera behandling. Därefter användes Simple-falling-head-tekniken där man undersöker hur snabbt vatten dräneras ned i marken ur en cylinder. I varje grop placerades 5 cylindrar och två volymbestämda jordprover togs ur vardera grop för att kunna räkna ut markens bulkdensitet. Infiltrationshastighet, vattenhalt och bulkdensitet användes sedan för att räkna ut den mättade flödeshastigheten för vardera behandling för att kunna se om denna påverkats positivt eller negativt. Resultaten från infiltrationsförsöket jämfördes sedan med skörderesultat av sockerbetor från ett annat försök, vilka odlats år 2019 på samma gård. I det försöket visade resultatet att en av behandlingarna signifikant (P=<0.05) förbättrade avkastningen. Ytterligare en behandling visade tendens att öka avkastningen. Detta gjorde det intressant att undersöka om skördeförändringen orsakats av en struktureffekt. Något signifikant samband mellan förbättrad infiltrationskapacitet och skördeökning samt att mellangrödorna skulle förbättra infiltrationskapaciteten kunde dock inte påvisas. Utifrån detta går det inte att konstatera att mellangrödorna har en effekt på infiltrationskapaciteten och det tyder på att det inte är via förbättrad struktur som mellangrödor ger högre skörd. Det bör dock vara av intresse att jämföra resultatet i infiltrationsförsöket 2020 med skördedatan 2020.