Utvärdering av planeringsverktyget GYF AP 2.0 tillämpbarhet i befintliga stadsdelar : en studie om utvecklandet av hållbara städer

Abstract: Målet och syftet med denna studie är att utreda vilken bebyggelse, beroende på ålder, som gynnar ekosystemtjänster bäst samt att utvärdera det nya planeringsverktyget GYF AP 2.0, Grönytefaktor för allmän platsmark, validitet på äldre bostadsområden. I studien appliceras GYF AP 2.0 på två äldre stadsdelar i Uppsala, Fålhagen som är byggt under 1930-talet och Gottsunda, ett miljonprojekt från 1970-talet. Med hjälp av kartprogrammet ArcGIS kartläggs kvaliteter inom olika ekosystemtjänster i stadsdelarna. Information om ekosystemtjänster i områden samlades in bland annat genom Uppsala kommuns översiktsplan, Uppsalas biotopkarta, kartor och ortofoton från lantmäteriet, landskapsanalyser samt litteraturstudie. Analyserna av Gottsunda och Fålhagen i Uppsala jämfördes med Ursvik, ett nybyggt område i Sundbyberg där konsultföretaget WSP utfört en analys med verktyget och använt resultatet vid planering och byggnation. Det är alltså WSP:s resultat från analysen av Ursvik som används vid jämförelsen i denna studie. Det preliminära resultatet visar på att bevarandet av skogen i Gottsunda har gett en hög och relativt jämn balans mellan de olika kategorierna av ekosystemtjänster. Vidare diskuteras det huruvida geografiskt läge påverkar ekosystemtjänsterna i områdena, då de har olika förutsättningar. Med reservation för att resultaten från Gottsunda och Fålhagen är mer översiktliga än utredningen av Ursvik då den utredningen gjorts under en längre tid och av erfarna utredare. Hade studien inkluderat fler områden i analysen hade det kunnat föras närmre diskussioner om vad ett bra värde på grönytefaktorn för ett område är samt identifiera likheter och skillnader på ekosystemtjänster i områden med liknande förutsättningar.