Ståndortens påverkan på övre höjd : en jämförelse mellan tall (Pinus sylvestris) och contorta (Pinus contorta)

Abstract: En framtida befarad virkessvacka under 2000-talet gjorde att skogsbruket i Sverige började experimentera med främmande trädslag på 1960-talet. Målet var att öka produktionen med det snabbväxande trädslaget contortatall. Idag finns mer än 650 000 ha contortaskog på varierande marker i Norrland. Contortan och tallen är jämförbara trädslag men påverkas olika beroende på vilken miljö de lever i. I denna studie undersöks huruvida contorta och tall påverkas olika beroende på markfuktighet, översilning och jordtextur. Utifrån resultatet diskuteras det om contortan skulle vara mer lämpad på vissa typer av marker än den svenska tallen. Hypotesen var att trädslagens övre höjd påverkas olika beroende på grad av översilning, markfukt och typ av jordtextur. Mätdata från nio olika försökslokaler där contorta och tall planterats i liknande förhållanden användes till undersökningen. En variansanalys (ANOVA) gjordes för att jämföra ståndortsegenskaperna mot trädslagens övre höjd. Enligt modellen som skapades är det statistiskt bevisat att trädslag påverkar övre höjd och även att lokalen har ett samband med övre höjd. Modellen påvisar att översilning, markfuktighet och jordtextur inte påverkar övre höjd och inte heller att de påverkar de två trädslagen olika mycket. Om det finns en effekt från ståndortsegenskaperna är den effekten för liten för att upptäckas. Varje ståndortsegenskap är kopplad till den specifika lokalen träden växer på, vilket leder till att det är svårt att avgöra vilken variabel som påverkar resultatet.