Arbetsrelaterade skador hos svenska ridlärare

Abstract: Hästnäringen i Sverige omsätter årligen 72 miljarder kronor och 38 000 personer arbetar med hästar. Kunskapen om arbetsmiljö inom hästnäringen är bristfällig visar en rapport från arbetsmiljöverket år 2018. Arbetsrelaterade skador och olyckor inom branschen kan leda till långa sjukskrivningar med allvarliga konsekvenser. En stor del av arbetstillfällena finns på Sveriges ridskolor. Forskningsläget inom arbetsmiljö hos ridlärare är relativt outforskat. Syftet var att kartlägga förekomsten av skador och sjukskrivningar hos yrkesverksamma ridlärare på svenska ridskolor. Samt att undersöka om det fanns arbetsmoment inom yrket som i högre grad bidrar till skador. En enkät formulerad i Google Formulär skickades ut till 138 ridskolor i Sverige med geografisk spridning. Innehållet i enkäten berörde frågor kring arbetsuppgifter, ridlärarens ålder och utbildning, antalet verksamma år inom yrket samt kring återkommande fysiska besvär. Enkäten undersökte även förekomsten av arbetsrelaterade olyckor i samband med hästhantering eller ridning. Resultatet visade en spridning av åldrar, utbildning samt antal år inom branschen. Det fanns ingen koppling mellan ridlärarnas utbildningsnivå och förekomsten av skador eller olyckor. En stor del av ridlärarna som deltog i studien hade varierande arbetsuppgifter där det ofta förekom hästhantering och stallarbete i tjänsten. Av de ridlärare som uppgav att de även arbetade i stallet syntes en koppling mellan mockning i tjänsten och smärta i axlar och nacke. Av de ridlärare som uppgav att de red mer än 10 timmar per arbetsvecka i sin tjänst hade 41% varit sjukskrivna i mer än fem dagar på grund av avfallning från häst. Av alla sjukskrivningar som ledde till mer än fem dagar sjukskrivning var 51% i samband med hästhantering. Arbetsbelastningen vid mockning med skottkärra och grep kan ge upphov till smärta och värk hos ridlärare. Arbetsredskapen som krävs för att utföra detta arbete är i regel anpassad efter män. Majoriteten av deltagarna i denna studie är kvinnor. Mer forskning inom detta område krävs för att kunna avgöra redskapen och arbetsuppgifternas påverkan på ridlärarnas fysiska hälsa samt för att med större trovärdighet kunna föreslå förebyggande åtgärder i ridlärares arbetsmiljö.