Ett bilfriare stadslandskap? : hur förarlösa bilar kan forma framtidens stadsmiljö

Abstract: Med stort intresse för planering och mobilitet som bakgrund har vi i detta arbete undersökt hur våra framtida transportsystem skulle kunna komma att se ut och hur dessa kan komma att forma våra städer. I dagens otroligt snabba teknikutveckling ser vi ständigt nya innovationer som förväntas minska utsläpp, öka säkerheten i trafiken eller optimera bilanvändandet. Något vi stött på allt mer frekvent under arbetets gång och någonting som får allt mer uppmärksamhet i media är den förarlösa bilen. Det som ofta skapar mest diskussion är den förarlösa bilens tekniska fördela som påstås innebära säkrare trafikmiljöer, mer effektiva trafikflöden och miljövänligare mobilitet. Vi intresserade oss snarare för hur denna bil kommer att påverka stadsmiljön ytmässigt såväl som socialt. Det som fick oss att fastna ordentligt för ämnet var en studie där den förarlösa bilen påstods kunna frigöra upp till nio av tio parkeringsplatser i staden. Här såg vi som landskapsarkitekter en potential i den stora mängd yta som då skulle kunna tillgängliggöras - något som även blir intressant i relation till den stora inflyttning som sker till våra städer idag och den stora ytbrist som denna innebär. Att i detta läge få tillgång till mer yta skulle ha stor inverkan på staden och människorna i den - ekonomiskt, socialt, ekologiskt, miljö- och hälsomässigt. Detta arbete inkluderar en litteraturstudie, samtal med personer som är insatta i frågor kring förtätning och rörelse i staden samt GIS-analyser som gör det möjligt för oss att med erhållen kunskap i ryggen tillämpa funna teorier på en svensk stad, i detta fall Malmö. Dessa tre komponenter har tillsammans resulterat i flera intressanta insikter i problematiken, lärorika slutsatser och givande diskussioner, som alla pekar mot den otroliga potential som den förarlösa tekniken besitter när det kommer till att frigöra yta i staden. Full potential nås då den förarlösa bilen nyttjas i bilpoolssystem och som komplement till gång-, cykel- och kollektivtrafik. Resultatet belyser därför också vikten av medvetet framtagna lagar, mål och restriktioner på nationell, regional och kommunal nivå, i kombination med väl genomtänkt planering på olika nivåer i samhällsutvecklingen. Detta för att leda utvecklingen i en önskad riktning, där ett hållbart transportsystem med färre fordon per person och städer med mer yta över till kvalitativa värden är några av målen. Vi hoppas med detta arbete kunna uppmärksamma den stora förändring som våra transportsystem nu står inför och visa på den potential som den förarlösa tekniken faktiskt skulle kunna innebära för våra städer.