Varför tar unga över lantbruksföretag?

Abstract: Svenska lantbrukare har idag en medelålder på 58 år, mellan åren 1996-2010 ökade andelen lantbrukare över 65 år. Under samma tidsperiod minskade antalet unga lantbrukare, i detta fall räknas ung som under 36 år. Med denna bakgrund ser det inte ut som att lantbruksyrket är särskilt attraktivt. I Skåne, där studien utgår från finns de dyraste åkermarkerna i hela Sverige. Ett hektar åkermark i Skåne kostar i genomsnitt 170.000 kr medans snittpriset i riket ligger på 67.000 kr. Avkastningen motsvarar sällan marknadsvärdet vilket resulterar i att lantbrukarna måste ta stora lån för att kunna köpa ut lantbruksfastigheten, med stora räntekostnader som följd. Den här studien handlar om varför unga lantbrukare tar över lantbruksföretag i Skåne. Inom området finns det mycket lite forskning i dagsläget. En rapport visar dock på att unga lantbrukare tar över ens föräldragård pga. normativa aspekter. Normativa aspekter innebär nära personer i ens omgivning och hur mycket påverkan de har på den unga lantbrukarens beslut. Vad är det som gör att unga lantbrukare är beredda att ta den risken när avkastningen inte är särskilt god? Arbetet är baserat på sju stycken intervjuer med potentiella lantbrukare. Gårdarna är varierande både till storlek och till inriktning. Med hjälp av teorin om planerat beteende (TPB) delas resultaten av intervjuerna in i tre olika kategorier. Attityden mot lantbruk, normativa faktorer samt upplevda hinder. De unga lantbrukarna i denna studie är eniga om att de skulle vilja ta över ett lantbruk då de har ett stort intresse för yrket och att driva företag, till stor del är det attityder som styr beslutet. Många av respondenterna hade också känslor för gården och trodde att deras föräldrar skulle bli glada ifall de tog över. I det fallet är det de normativa faktorerna som styr. Det framgår också att kapitalbehovet är stort för att kunna lösa ut syskon. De mindre gårdarna har dock bekymret att de måste växa för att klara konkurrensen från andra gårdar. De stora gårdarna triggas samtidigt av utmaningar och risker för att kunna vidareutvecklas. Sammantaget innebär detta konkurrensen hårdnar vilket ytterligare spär på storleksrationaliseringen. Samtidigt som detta pågår ser en del unga lantbrukare att ta över gården som en självklarhet då deras förfäder drivit den innan dem. Studien tyder på att nära anhöriga har en viss påverkan på vad den unga lantbrukaren känner inför övertaget av ett lantbruksföretag. Unga lantbrukare vid de mindre gårdarna tenderar i större utsträckning ta över lantbruksföretaget då det vill förvalta något deras förfäder byggt upp. De unga lantbrukarna ser också stora hot för deras framtida företag i form av kortsiktiga politiska strategier och snedvriden konkurrensen inom EU. Sammanfattningsvis står svenskt lantbruk inför en stor generationsväxling. För att kunna behålla den högklassiga produktion vi har idag måste vi lyssna mer på de unga blivande lantbrukarna och vad de tycker. Det är viktigt för hela branschen dels bankväsendet, landsbygdsutvecklingen och inte minst för landet Sverige. Behovet av denna studie är därför nödvändig.