Metoder för utvärdering av råmjölkskvalitet och passiv immunitet hos kalvar av mjölkras

Abstract: För att säkerställa en god start i livet hos kalvar är råmjölken en viktig del. Upptag av antikroppar från råmjölk påverkas av många olika faktorer. En viktig faktor är kvaliteten hos den råmjölk som kalven utfodras med. Det finns olika sätt att kontrollera halten av antikroppar innan råmjölksgiva. Ett vanligt verktyg i svenska besättningar är kolostrometer som mäter densiteten i mjölken och utifrån denna kan ge en uppskattning av antikroppsinnehållet. I detta examensarbete har en digital Brix-refraktometer och kolostrometern jämförts med infraröd spektroskopi. Blodprover från kalvar som fått råmjölk av känd kvalitet har analyserats avseende gammaglobulinhalt samt innehåll av specifika antikroppar mot bovint adenovirus typ 3, bovint coronavirus och bovint respiratoriskt syncytialt virus. Syftet med dessa undersökningar var att se om det gick att utröna huruvida någon av de olika metoderna för kontroll av råmjölkskvalitet var bättre för att förutspå den passiva immuniteten hos kalvarna. Även födelseviktens påverkan på antikroppsupptaget har undersökts, samt eventuell skillnad i råmjölkskvalitet mellan två olika koraser. Resultaten visade att de kalvar som fått råmjölk av god kvalitet enligt Brix-refraktometern i större utsträckning också hade högre gammaglobulinhalt i blodet än de kalvar som fått mjölk av sämre kvalitet. Kolostrometern gav ett mer osäkert resultat där kalvar som fått råmjölk av god kvalitet enligt kolostrometermätningen ändå låg lågt i gammaglobulinnivå. En signifikant skillnad har påvisats mellan de två olika mätmetoderna. Virusspecifika antikroppar sjunker snabbare i blodet hos kalvar som fått råmjölk av sämre kvalitet, än hos de som fått bättre råmjölk. Kalvens födelsevikt hade signifikant, men svag, påverkan på upptaget av antikroppar. Korasens betydelse för råmjölkskvaliteten har inte kunnat styrkas i denna undersökning.