Hälsofrämjande parkdesign : en fallstudie genom deltagande aktionsforskning vid evidensbaserad planering och utveckling av en offentlig hälsopark i Täby

Abstract: Forskning kring den betydelse utformningen av vår fysiska och psykosociala miljö har för vårt välmående och för att bidra till att skapa goda miljöförutsättningar för ökad hälsa är ett forskningsområde med växande evidens. Samtidigt som våra urbana livsmiljöer växer och förtätas så minskar och begränsas samtidigt nära tillgång till att vistas i naturmiljöer som har positivt effekt för vårt fysiska och mentala välmående. En av vår tids stora samhällsutmaningar är att bygga hälsofrämjande, hållbara och resilienta urbana miljöer, som både är anpassade för klimatrelaterade miljöförändringar och som kan fungera som hälsosamma livsmiljöer för oss människor. Att bevara, utveckla och tillgängliggöra miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet, stimulerar till sociala interaktion, och som ger naturkontakt för mental återhämtning, lyfts som några strategiskt viktiga åtgärder som kan möjliggöra en livsföring som kan motverka livsstilsrelaterade sjukdomar, främja hälsa och välmående och stödja återhämtning från ohälsa. En viktig framgångsfaktor för att vi ska bli framgångsrika i att utveckla hälsofrämjande urbana livsmiljöer är att vi lyckas omsätta den forskningsevidens som finns, till kunskap som är praktiskt tillämpbar i planerings- och designprocesser inom samhällsutveckling. Syftet med den här fallstudien är att utforska hur evidensbaserade designprinciper kan appliceras på en praktisk nivå inom samhällsplanering vid utveckling av hälsofrämjande urbana grönytor. Studien har genomförts i en lokalt förankrad kontext som tar hänsyn både till universella såväl som brukarunika hälsofrämjande miljöaspekter. Genom deltagande aktionsforskning som övergripande metod observeras ett forsknings- och utvecklingsprojekt, där forskare och landskapsarkitekter inom kommunal planering samarbetar med att planera för utveckling en evidensbaserad offentlig hälsopark. Genom att använda evidensbaserade metoder och verktyg, och följa en evidensbaserad arbetsprocess, utvecklas ett konceptuellt designförslag som avser guida utveckling av en evidensbaserad hälsofrämjande offentlig park. Fallstudien exemplifierar hur evidensbaserad, teoretisk kunskap om gröna miljöers hälsoeffekter kan konkretiseras och tillämpas vid planering av en urban hälsopark. Det observerade samarbetsprojektet utgör ett belysande exempel på hur hälsofrämjande planering av urbana grönytor kan appliceras inom samhällsutvecklingsprocesser, med fokus på utveckling av kulturella ekosystemtjänster kopplat till vårt fysiska och psykiska välmående. Studien identifierar fyra övergripande processteg, landskapsanalys, brukarundersökning, utveckling av konceptuellt designförslag och förankring, vilka utgör potentiellt viktiga delmoment vid planerings- och designprocesser av evidensbaserade och hälsofrämjande urbana parker och grönytor. Olika brukarbehov, deras skilda och ibland konflikterande behov av tillgång till olika miljökvaliteter, beskrivs och diskuteras ur ett miljöpsykologiskt bakgrundsperspektiv.