GROT-skotning med rundvirkesskotare och GROT-skotare, en jämförande studie

Abstract: Skotning av grot (avverkningsrester; grenar och toppar) är vedertaget inom skogs-bruket sedan 1980-talet. Många olika system har genom åren använts för ändamålet, men det saknas en sammanställning av systemen. Dessutom har grotskotningen sedan 2012 minskat i Sverige tack vare alternativa bränslekällor som används i värmeverk. I Södra Sverige skotas det fortfarande en del grot med specialutrustade grotskotare. I områden i Västra Götaland är det dessutom vanligt att använda sig av konventionella rundvirkesskotare utrustade med grotgrip för grotskotning. Det är dock oklart hur dessa konventionella skotare står sig mot de specialutrustade grotskotare som nyttjas. Syftet med studien var således att göra en sammanställning av historiska och nutida system som används till grotskotning, samt att jämföra en grotskotare med en kon-ventionell skotare med avseende på tidsåtgång, laststorlek, skotningshastighet samt kostnader för grotskotning. Sammanställningen av system gjordes genom litteraturstudier och genom att prata med erfarna maskinförare och tillverkare av specialutrustning för grotskotning. Den jämförande studien genomfördes i fält som en tidsstudie där de två skotarna studera-des på två objekt i Södra Skogsägarnas område i Skövde. Resultatet visade att den konventionella skotaren hade en lägre produktivitet än grot-skotaren. Grotskotaren uppvisade en medelproduktivitet på 32,3 och 32,2 råton/G0h jämfört med den konventionella skotaren som uppvisade medelproduktiviteter på 27,3 respektive 29,7 råton/G0h. Den konventionella skotaren hade en lägre tidsåtgång per lass skotad grot, 1997 re-spektive 1785 cmin. Grotskotaren uppvisade tidsåtgångar per lass på 2319 och 2209 cmin. Detta ter sig logiskt då laststorleken var större för grotskotaren. Grotskotaren lastade 12,3 och 11,8 ton och den konventionella skotaren lastade 9,1 respektive 8,8 ton. Kostnadsmässigt uppvisade grotskotaren ett bättre ekonomiskt resultat än den konventionella skotaren. Vid normerade skotningsavstånd (280 respektive 220m) var kostnaden 26,4 och 25,5 kr/ton för grotskotaren och 29,8 respektive 29,1 kr/ton för den konventionella skotaren. Resultatet visar att en skotare utrustad med grotrede har en högre produktivitet, lägre kostnad och högre vinstutdelning än en konventionell skotare som skotar grot. Den konventionella skotaren är dock att föredra på trakter med ett kort terrängtransport-avstånd.