Leder en tillämpning av de tre demokratiidealen politisk jämlikhet, jämställd representation och möjlighet att påverka den politiska agendan till ökad jämställdhet i beslutsfattande församlingar och gynnar detta i så fall demokratin?

Abstract: Vi kommer i denna uppsats försöka svara på om jämställdhet ökar demokratin i besluts-fattande församlingar. I denna uppsats har vi valt att jämföra Sveriges regering med EU- kommissionen. Arbetet med att skapa en jämn könsfördelning på politiskt beslutsfattande nivå, tog på allvar fart i Sverige 1993 på socialdemokraternas partikongress. Då röstades förslaget igenom att varannan valbar kandidat till riksdag, regering och kommunfullmäktige skulle vara kvinna. Detta åtgärdsprogram fick lämpligt nog heta Varannan damernas. Sedan regeringsskiftet 1994 då socialdemokraterna återtog makten har den svenska regeringen inte bestått av färre än 40% eller mer än 60% män och kvinnor. (Socialdemokraterna via Ivarsson) Sedan bildandet av den Europeiska Unionen 1957 har kommissionen aldrig haft en jämn könsfördelning.(socialdemokraterna 2003:10) Kommissionen har inte heller ut-tryckt att detta skulle vara ett problem utan lägger över ansvaret för könsfördelningen på respektive medlemsstat, då de nominerar sina ledamöter. (EU-kommissionen genom Pro-di 2004)