Bostadsgårdens betydelse för en hållbar stadsutveckling ur barnens perspektiv

Abstract: Vi står idag inför markanta samhällsomvandlingar och förtätningen av dagens städer fortskrider i allt snabbare takt. Detta medför konsekvenser som är negativa såväl för stadens invånare som för vår kringliggande miljö. I takt med att invånarantalet expanderar växer också behovet av bostäder och för att kunna svara mot detta behov har bebyggelsen i städerna fått ett tydligt privilegium. Många arkitekter och planläggare anser att det är den täta bebyggelsen som bidrar till en hållbar stad eftersom distanserna reduceras, samtidigt som biltrafiken kan minska och kollektivtrafiken kan få en framstående roll i staden. Om städerna blir allt tätare riskerar dock grönstrukturen att gå förlorad eftersom utrymmet inte tillåter etableringen av större ytor som kan brukas gemensamt av stadens invånare och låta dem ingå i en interaktion varandra emellan. Flera studier tyder nämligen på att grönskan utgör en betydelsefull komponent i stadsplaneringen, som dessutom bidrar till ett ökat välbefinnande bland den numera täta befolkningen samt ger städerna ett tilltalande estetiskt uttryck. Är förtätningen verkligen lösningen som kan leda till en hållbar stad? Hur förhåller sig då problematiken angående förtätningen till mitt arbete som handlar om Bostadsgården och dess betydelse för en hållbar stadsutveckling ur barnens perspektiv? På grund av den kompakta stadstillväxten och det reducerade utrymmet är bostadsgården den plats som bör få en central roll i stadsplaneringen. Den grönstruktur som staden alltså inte kan bemöta, kan istället vara möjlig att etablera på den bostadsnära utemiljön. Med detta faktum i åtanke är det viktigt att belysa och uppmärksamma bostadsgården och dess potential att fungera som ett bidrag till den hållbara stadsutvecklingen. Utöver de värden som bostadsgården erbjuder som kompensation till den täta staden bör dess utformning ske på ett sätt som gynnar barnen och deras behov av den bostadsnära utemiljön. Barn är i dagens koncentrerade samhälle rörelsebegränsade individer. Farorna är många för att låta dem röra sig på egen hand och upptäcka sin omkringliggande miljö. Det ligger i barns natur att vara nyfikna och vilja utforska världen, vilket innebär att bostadsgården är en gynnsam plats för detta behov. I alla tider har leken präglat barnens uppväxt, men då är också en god lekmiljö nödvändig. Detta är ytterligare motiv för att skapa ett ökat intresse för bostadsgården och dess värdefulla betydelse för framförallt barnen, samt för en hållbar stadsutveckling. Genom en litteraturstudie, intervju med landskapsarkitekter på Larcia AB samt platsbesök på fyra bostadsgårdar i Jönköping studerar mitt examensarbete alltså värdet av Bostadsgårdens betydelse för en hållbar stadsutveckling ur barnens perspektiv.