Planering i krympande städer : en innehållsanalys av två krympande städers översiktsplaner

Abstract: Fenomenet med krympande städer har funnits sedan länge men hur planerare ska förhålla sig till det har börjat diskuterats så sent som på 2000-talet. I samband med industrialiseringen och tillväxtpolitiken har det svenska samhället fått en starkare fokus på tillväxt. Sannolikheten att alla städer kan uppnå tillväxt är således inte stor då en stads storleks har betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Många befolkningsförändringar beror även av så kallade regionala förflyttningar, det vill säga att en krympning på ett ställe medför en ökning på ett annat, vilket innebär att alla inte kan nå en positiv befolkningstillväxt. Varför vissa städer krymper ligger ibland också utom den lokala handlingsfriheten så som den nationella tillväxtpolitiken och individuella värderingar. Dagens fysiska planering inriktar sig även på utbyggnad och expansion vilket fenomenet med krympande städer inte förutsätter. Forskare menar att en annan typ av planering måste ske för att kunna bemöta de fysiska förändringar fenomenet för med sig samt för att uttrycka en önskad framtid inom ramarna för en krympning av en stad. Syftet med studien är att belysa den ojämna tillväxtutveckling som föreligger och den svenska problematiken med krympande städer samt att beskriva och analysera två krympande städers framtidsintensioner och hur kommunerna hanterar problematiken kring krympande städer i den fysiska planeringen. Detta görs genom litteraturstudier samt en innehållsanalys av Karlskoga kommuns och Söderhamns kommuns översiktsplaner utefter kategorierna planens syfte och framtidsblid, befolkningsproblematik och befolkningsprognoser, fenomen och problem, troliga orsaker samt vilka strategier, riktlinjer och åtgärder kommunerna har i relation till befolkningsproblematiken. Resultatet av litteraturstudien är att det framför allt är storstäder och storstadsregioner som kraftigt expanderar, en trend som också förväntas fortsätta även i framtiden. Glesbygdskommunerna är således de som drabbas hårdast av befolkningsminskningarna. En krympning omfattar stora som små kommuner men sker framförallt i de mindre. En krympning kännetecknas av en överkapacitet på mark, rivningar, svårigheter att upprätthålla service, en åldrande befolkning och en hög arbetslöshet. De fysiska strukturerna är även överdimensionerade invånareantalet, så som byggnader och vägar, och kräver underhållskostnader. Resultatet av innehållsanalysen visar på att de studerade kommunerna enligt översiktsplanerna inte önskar en framtid enligt en krympning och siktar enligt mål och visioner på en framtid av tillväxt. Planerna är till stor del inriktade på att växa men tar även upp och reglerar problematiken genom upprättade riktlinjer för avveckling och tillhandahållande av mark för att nyetableringar och nybyggen snabbt ska kunna ske. Många strategier går således ut på att vända trenden. Som helhet finns en början på vad som skulle kunna innebära ett nytt förhållningssätt i planeringen. Ett nytt förhållningssätt skulle exempelvis kunna innebära att genom en tillbakabyggnad värna om de befintliga fysiska strukturerna, så som service och kommunikationer, och avveckla byggnader där rivningar inte påverkar underlaget. Eventuella nybyggnationer skulle på samma sätt kunna anläggas där underlag för exempelvis service och kommunikationer behövs. Nya miljöer kan även skapas genom rivningar genom att skapa torg och parker.