Sambandet mellan våld mot lantbrukets djur och våld i nära relationer : en undersökning om djurskyddshandläggarnas kunskaper

Abstract: Ett klart samband har sedan tidigare kunnat ses mellan våld mot djur och våld i nära relationer. Om någon utsätts för våld av en närstående är risken stor att djuren i hemmet också är utsatta och vice versa. Sällskapsdjur har fått mest fokus i tidigare forskning, men lantbrukets djur kan också utsättas för våld. En djurskyddhandläggare träffar ofta lantbrukets djur under arbetstid då deras uppgift är att kontrollera att djurägare efterlever gällande lagstiftning och behandlar sina djur väl. Chansen att våld upptäcks på en gård kan öka betydligt om handläggarna har den kunskap som krävs för detta. Syftet med den här studien var att, med hjälp av en enkät, undersöka vilken kunskap djurskyddshandläggarna i Sverige har om sambandet mellan våld mot lantbrukets djur och våld i nära relationer. Enkätens 14 frågor skrevs baserat på metodlitteraturen för att hålla hög reliabilitet och validitet. Enkäten skickades därefter per mail till landets 21 länsstyrelsers allmänna epost-adresser för vidarebefordring till den tänkta målgruppen. Endast 34,5 % av de 200 djurskyddshandläggare som finns svarade på enkäten. En låg svarsfrekvens var dock väntad då detta är vanligt vid webbaserade enkäter. Handläggarnas svar på enkätens frågor visade att de har övervägande god kunskap om det generella sambandet mellan våld mot djur och våld i nära relationer. Det råder dock vissa brister i deras kunskaper när det gäller att sambandet även kan förekomma bland lantbrukets djur. Djurskyddshandläggarna behöver få mer information om sambandet gällande lantbrukets djur, om hur våld kan användas mot dessa och om hur skador kan se ut och upptäckas. Handläggarna berättar att deras länsstyrelser i hög grad förmedlar information om att sambandet kan förekomma bland sällskapsdjuren, däremot visar studien att lantbrukets djur behöver involveras i den information som redan förmedlas. Handläggarna saknar i många fall rutiner för hantering av ärenden där sambandet förekommer eller misstänks förekomma. Länsstyrelserna behöver införa rutiner, eller behöver informera handläggarna om befintliga rutiner, för hantering av dessa ärenden. Handläggarna tycker även att det saknas samarbeten mellan länsstyrelser, myndigheter och organisationer. Länsstyrelserna behöver samarbeta mer med varandra och ta fram, eller dela med sig av, informationsmaterial om ämnet och modeller om hur ärenden kring detta kan hanteras. Ett samarbete mellan myndigheter och organisationer behöver upprättas för att med gemensam styrka kunna hjälpa utsatta människor och djur.