Blev det som planerat? : uppföljning och utvärdering som kommunalt planeringsverktyg för att uppnå sociala aspekter i stadsbyggnadsprojekt

Abstract: Dagens planering påverkar samhällen och människor i stor utsträckning under lång tid framöver där de visioner och mål som inledningsvis tas fram sätter ramar för det som byggs. Visioner och mål som tas fram skiljer sig dock ofta åt från det faktiska resultatet i den fysiska miljön, inte minst när det kommer till sociala aspekter i den byggda miljön. Genom att lära av tidigare erfarenheter i planering och genomförande minskar risken för att misstag upprepas i framtida planering. Att följa upp planer och projekt efter att de genomförts utgör därför en viktig källa för kunskapshöjning i planeringen. Forskning visar dock att uppföljning av planer och projekt ofta är bristande och ett steg i planeringsprocessen som många gånger förbises. Dessutom saknas mer vedertagna sätt och metoder för uppföljning av sociala aspekter i planeringen. Detta arbete har med utgångspunkt i problematiken ovan undersökt huruvida det i den kommunala planeringen i Skåne sker någon uppföljning av de sociala aspekter som tas upp i plandokument för stadsbyggnadsprojekt. Vidare har arbetet studerat hur sådana uppföljningar genomförs och hur detta arbete kan förbättras. Tre fallstudier som baserats på intervjuer och dokumentstudier har gjorts på stadsbyggnadsprojekt i Kristianstad, Lomma och Malmö där uppföljningar genomförts. För att välja ut dessa fall användes en enkätundersökning som skickades till alla kommuner i Skåne. Enkätundersökningen visade att uppföljning sker i liten utsträckning i skånska kommuner, främst på grund av tids- och resursbrist. De uppföljningar som studerats i detta arbete gjordes i olika omfattning, vid olika tillfällen i planerings- och genomförandeprocessen och med hjälp av olika tillvägagångssätt. Det fanns dock vissa likheter mellan fallen och alla informanter pekade ut bristen på mallar för hur uppföljningen skulle gå till som en utmaning som försvårade arbetet. Svårigheter kopplade till metodval för uppföljning av sociala aspekter var också något som försvårat arbetet med uppföljning i alla de undersökta fallen. Genom dokumentstudien kunde utrönas att det många gånger saknades tydliga beskrivningar för hur olika sociala aspekter skulle uppnås i projekten. Arbetet har mynnat ut i ett antal rekommendationer för att underlätta kommuners arbete med uppföljning av sociala aspekter i stadsbyggnadsprojekt. Dessa rekommendationer är bland annat att sätta upp tydliga planmål och indikatorer för sociala aspekter och att mallar bör tas fram för hur uppföljningsarbetet ska gå till. För att fler perspektiv ska inkluderas i uppföljningen bör arbetet också ske i samverkan mellan de involverade aktörerna i projektet. Vidare är det av vikt att dokumentation av uppföljningsarbetet och resultatet sker och uppföljningen bör också leda till framtagandet att åtgärdsförslag kopplade till eventuella brister i det genomförda projektet. Uppföljning kan också belysa vilka prioriteringar gällande olika aspekter av stadsbyggnad som gjorts i ett projekt och vilka konsekvenser det fått.