Nötkreaturs betesselektion på vallar baserade på fyra olika fröblandningar

University essay from SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management

Abstract: En beteendestudie med nötkreatur utfördes under maj-september 2014 på försöksytor sådda i juli 2012 med fyra vallfröblandningar (A-D). Fröblandning A och B innehöll båda 35 % ängsgröe (Poa pratensis), 10 % Rödsvingel (Festuca rubra) och 20 % vitklöver (Trifolium repens) men skilde sig genom att fröblandningen för vall A innehöll 35 % engelskt rajgräs (Lolium perenne) och B innehöll 35 % rörsvingel (Festuca arundinacea). Fröblandningarna C och D hade arter i samma proportioner men skilde sig med avseende på sorter där C bestod av grässorter av fodertyp medan D bestod av sorter för sport ändamål. Både C och D innehöll 44 % ängsgröe, 12 % rödsvingel och 44 % engelskt rajgräs och ingen vitklöver, men vall C syftade i övrigt till att ha likartad sammansättning som A. Syftet med beteendestudien var att studera om nötkreatur föredrar eller undviker någon av vallarna. Försöket bestod av två oberoende upprepningar (hage 1 och 2) med fyra försöksrutor i vardera. 37 kvigor av raserna (SRB) samt Svensk Holstein (SH) ingick i de sex betesomgångarna (testomgång 1 och försöksomgångar 2-6) där man under varje omgång studerade ungefär 15 kvigor. Vid varje betesomgång genomfördes en beteendestudie som pågick i totalt tio timmar, fem timmar på förmiddagen och fem på eftermiddagen. Var tionde minut registrerades var varje kviga befann sig (vall A-D) samt om hon betade, låg eller utförde något annat beteende (övrigt). Det togs även höjdmätningar, botaniska prover, och betesprover för näringsanalyser samt utfördes klippning av vegetationen för bestämning av betesmängd i de olika försöksleden A-D. En övergripande statistisk analys av betesomgång 2-6 visade att kvigorna ägnade signifikant (p<0,01) mer tid att beta på vallarna A (32 % av betestiden) och B (27 %) med vitklöver jämfört med vallarna C (20,5%) och D (20,5%) utan vitklöver. Skillnaden i betestid mellan A och B var också signifikant (p<0,01). Kvigorna betade i genomsnitt 58 % av den observerade tiden, låg ner 35 % och utförde övriga beteenden 7 % av tiden. Slutsatsen är att kvigorna föredrog att beta på klöverleden A och B framför gräsleden C och D vilket stämmer bra överens med tidigare studier. De valde också att beta på en vall med engelskt rajgräs (A) framför en vall med rörsvingel (B). Det hittades ingen signifikant skillnad i betestid på en vall med sorter avsedda för foder (C) jämfört med en vall med samma arter men med sorter avsedda för sport (D).

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)