Exploring the Web Accessibility for people with Dyslexia

Abstract: Fem till åtta procent av Sveriges befolkning är diagnostiserade med dyslexi och nästan tjugofem procent har läs- och skrivsvårigheter. Nittiofyra procent av Sveriges befolkning använder internet inom alla områden i vardagen, allt från utbildning och arbete till att läsa nyhetstidningar och söka information i uppslagsverk.Från tidigare forskning är det känt att kunskap om att tillgänglighet på webben är ett problem för personer med dyslexi, men inte tillräckligt många människor tar ansvar för att det ska förändras. Vår värld går från analog till digital i dagens digitalisering, därför är det viktigt att göra digitalt innehåll tillgängligt för alla typer av människor, oavsett funktionsnedsättning eller inte.Denna studie syftar till att få en djupare förståelse, genom ett frågeformulär, angående hur människor med dyslexi och/eller läs och skrivsvårigheter upplever tillgängligheten på webben idag. Studien identifierar vilka hinder dessa människor står inför när de försöker få ta del av information på webben och analyserar hur de identifierade och analyserade hindren kan användas för att skapa en ”easy-to-use-and-implement” verktygslåda. För att validera om verktygslådan hade kunnat användas på webbplatser för att anpassa hur informationen visas och därmed öka tillgängligheten, genomfördes ett användbarhetstest. När användaren inkluderas tidigt i processen är det möjligt att förbättra prototypen innan den släpps live och görs tillgänglig för utvecklare. Användbarhetstestet genomfördes i form av ett Think Aloud protocol och syftade till att koppla samman både slutanvändarens tankar med beteendet under tiden verktygslådan användes.Resultatet av studien visar att majoriteten av deltagarna inte tycker att speciellt många webbplatser idag är anpassade för personer med dyslexi. De tycker också att webbplatser borde erbjuda möjlighet att anpassa hur innehållet visas på webbsidor utan att behöva använda webbläsartillägg. Resultatet visar på att prototypen innehåller funktionalitet som minskar dessa hinder för personer med dyslexi. Man kan också se att den tidigare forskning av färger, teckensnitt, textstorlek och radavstånd är fyra av sex kategorier som deltagarna i denna studien anger som de största hindren när man försöker ta del av information på webbplatser idag. Vad deltagarna också upplevde, var att verktygsfältet hade kunnat innehålla fler val inom de utvalda kategorierna för att anpassa verktygsfältet för den enskilda personen istället för en stor grupp människor. Det är också ett av förslagen för framtida forskning.