Tillväxt i lantbruksföretag

Abstract: En fjärdedel av lantbruksföretagen klassas som tillväxtföretag och ingen av produktionsgrenarna växtodling, griskött, nötkött eller mjölk når sådan lönsamhet att det på lång sikt bidrar till tillväxt och ökad sysselsättning. Den låga tillväxten kan på lång sikt innebära att alternativ sysselsättning blir intressant för många lantbruksföretag, samt att intresset att ta över vid generationsskifte minskar. Detta ger utrymme för många lantbrukare att diversifiera sin verksamhet. De flesta studier gällande tillväxt syftar oftast till att undersöka de företag med kraftig tillväxt eller kraftig negativ tillväxt. Eftersom få studier undersöker företag med näst intill obefintlig tillväxt har vi valt att studera denna företeelse. Studien syftar till att diskutera de tillväxthinder som lantbruksföretag upplever i sin verksamhet. I teorikapitlet beskrivs begreppen tillväxt, tillväxthinder samt diversifiering. Empirin baseras på intervjuer med tre företagare; Gustaf Silén som driver Agriöst Ab, Ivar Insulander som driver Spelbo gård och Göran Söderman som driver Gråmunkehöga gård. Studien visar att det finns ett visst samband mellan företagets tillväxt och dess storlek, ålder, låne- och kreditmöjligheter, företagarens tillväxtvilja samt företag som kompetensutvecklar. De främsta tillväxthinder som företagarna i studien möter är svårigheter att finna arbetskraft, regler som begränsar lantbruksproduktionen samt företagarens egen tillväxtvilja. Samtliga lantbrukare har valt att diversifiera för att öka lönsamheten i företaget. De kan definieras som ”mångsysslare” då de valt att diversifiera utanför det traditionella lantbruket. Verksamheterna de valt att diversifiera sig inom är valda för att utnyttja de befintliga resurserna på ett effektivt sätt.