Bedövningsmetoder för slaktkyckling : en djurvälfärdsmässig jämförelse

Abstract: Hantering av djur före slakt utgår framförallt från tre aspekter: effektivitet, arbetsarskydd och djurvälfärd. I denna litteraturstudie kommer fokus läggas på djurvälfärdsmässiga aspekter vid kycklingslakt. I Sverige är det förbjudet att slakta djur utan bedövning eftersom slakt utan bedövning innebär stark smärta och obehag för djuren. Det kan dock ifrågasättas hur väl bedövningsmetoderna lever upp till kriterier för en god djurvälfärd, och minskar smärta och lidande för kycklingarna. Den vanligaste bedövningsmetoden som används i Sverige och övriga Europa vid kycklingslakt är elbedövning, därefter kommer bedövning med gas. Dessa metoder är effektiva bedövningsmetoder till slaktkycklingar om de utförs korrekt. Dock har varje metod begränsningar inom så väl djurvälfärd, arbetsförhållanden samt köttkvalitet. Vid elbedövning hängs fåglarna upp i fötterna med metallbyglar, sedan bedövas de i ett elektriskt vattenbad där huvudena doppas. Själva upphängningen medför ett flertal djurvälfärdsmässiga brister framförallt skador på benen och smärta/stress. Dessutom kan bedövningskvaliteten variera bland annat beroende på fågelns storlek och beteende. Gasbedövning vid kycklingslakt är något som gradvis ökar i Europa. Den vanligaste gasen är koldioxid men den används även i kombination med t.ex. argon. Innan fågeln är bedövad upplever den emellertid obehag och stress. Viktigt att ta hänsyn till är att gasbedövning är betydligt kostsammare än elbedövning och främst är aktuell i storskaliga anläggningar. En intressant aspekt att belysa är dock att färre skador och därmed bättre djurvälfärd och köttkvalitet kan fås vid gasbedövning vilket innebär att mer kött kan godkännas för konsumtion. Även arbetsinsatsen vid hanteringen av fåglarna minskar vilket borde kunna reducera behovet av investeringar i material och personalkostnader. Att låta kostnader bli ett ensamt hinder för en ökad djurvälfärd känns som ett konservativt synsätt i dagens samhälle när vi kan se en ökande efterfrågan på så väl ekologiska som rättvisemärkta varor.