Möjligheter att göra temperamentsbedömning av hästar vid 3-årstest

Abstract: Den här studien utfördes under treårstest på fyra platser 2011 i Sverige och totalt ingick 315 hästar. Syftet var att undersöka möjligheter att så objektivt som möjligt bedöma unghästars temperament i samband med redan befintligt treårstest. Detta eftersom det finns en önskan att fler temperamentsegenskaper införs i avelsvärderingen. Det gjordes en etologisk studie av beteendet vid uppställning för exteriörbedömning och betygsuppläsning där alla avvikelser från stillastående på hästens egna initiativ registrerades. Ägare eller utbildare av de hästar som observerades ombads fylla i en enkät där de skulle göra en bedömning av flera olika temperamentsegenskaper. Syftet med enkäten var att se om en objektiv bedömning under testet kunde stämma med hur hästens temperament uppfattades av ägaren/utbildaren. Under studiens gång utarbetades en mall för att beskriva hästarnas temperament och beteende under hela testet (TB). TB bestod av sex olika punkter där temperamentsegenskaper beskrevs utifrån en linjär modell. Sambanden mellan de olika resultaten från studien studerades med Spearman rangkorrelationer och ett antal olika signifikanta korrelationer kunde ses. Korrelationerna mellan enkätsvar från ägare/utbildare och olika punkter i TB visade på att en häst som blev nervös när den isolerades från andra hästar eller en mer flyktbenägen häst bråkade mer vid uppställning. En mer flyktbenägen häst var även mindre samarbetsvillig när den visades vid hand. Mellan enkätsvaren och resultaten från den etologiska studien fanns endast ett samband som visade på att en häst som blev nervös när den isolerades från andra hästar rörde mer på sig vid exteriörbedömningen. Det fanns flera samband mellan de enskilda punkterna i TB och den etologiska studien där högst korrelation var till punkten som beskrev hästens beteende vid exteriörbedömningen. Mellan betyget hästarna fick av domarna på treårstestet och temperamentsfrågorna i enkäten fanns låga korrelationer. En mer förutsägbar häst fick ett något högre betyg på skritten och en mindre flyktbenägen häst fick ett lite högre temperamentsbetyg i löshoppning av domarna. Mellan TB och hoppbetygen kunde några korrelationer ses, de starkaste innebar att en häst med mer framåtbjudning i löshoppning fick ett lite högre betyg för temperament och allmänt intryck i löshoppning samt för teknik och förmåga. Ett annat samband innebar att en mer samarbetsvillig häst fick ett högre hoppbetyg av domarna. Det fanns några låga korrelationer mellan TB och gångartsbetygen; en mer samarbetsvillig häst fick ett högre betyg för skritt, en häst som var spänd i början av testet fick ett något högre betyg på traven och en häst som visade mer framåtbjudning i lösgalopp eller löshoppning fick ett något högre betyg på galoppen. Slutsatsen blev att det är möjligt att beskriva en del av hästarnas temperamentsegenskaper utifrån deras beteende vid treårstestet men det behövs ytterligare studier för att säkerställa vilka egenskaper som är relevanta att beskriva.