Mastit orsakad av Staphylococcus aureus hos mjölkkor : problematik och vikten av profylaktiskt arbete

Abstract: Mastit är den vanligaste och mest kostsamma sjukdomen hos mjölkkor. I Sverige är det vanligaste agenset till mastit Staphylococcus aureus (S. aureus), som orsakar 21 % av de kliniska och 19 % av de subkliniska mastiterna. Juvret hos en ko består av fyra avgränsade juverdelar, där varje del skiljs åt av bindväv och de fyra delarna producerar mjölk oberoende av varandra. Mastit är en inflammation i juvervävnaden och orsakas huvudsakligen av bakterier. Vid subklinisk mastit visar inte kon några symtom på infektion, utan sjukdomen identifieras istället med ett mjölkprov som visar en hög mängd somatiska celler, i huvudsak vita blodkroppar. Vid den kliniska mastiten är kon märkbart påverkad och inflammationen delas oftast in i fyra kategorier: gangränös mastit, svår mastit, purulent mastit och granulomatös mastit. Staphylococcus aureus smittar huvudsakligen från ko till ko under mjölkningen genom att mjölk från en infekterad juverdel kommer i kontakt med en frisk juverdel. Bakterien kan med sina toxiner direkt skada mjölkproducerande vävnad, vilket attraherar vita blodkroppar till området. Staphylococcus aureus sprider sig i juvervävnaden genom juvrets många mjölkgångar och tar sig till och skadar de mjölkproducerande alveolerna. Bakterien bildar abscesser i den mjölkproducerande vävnaden som omsluts av ett tjockt fibröst lager. Detta avskärmar bakterien från immunförsvaret och dessutom kan mjölkgångarna täppas igen av var och ärrbildning. Detta är de huvudsakliga anledningarna till varför antibiotikabehandling har en så pass dålig effekt på S. aureus och därmed blir infektionen oftast kronisk. Utöver detta kan bakterien gömma sig i neutrofiler och andra celler där den kan ligga vilande. Behandling av Staphylococcus aureus har visat sig vara problematiskt, vilket gör att profylaktiskt arbete är den viktigaste åtgärden för att begränsa utbredningen i besättningen. Vid akut mastit är förstahandsvalet bensylpenicillin och understödjande behandling. Trots att vikten av god hygien och förebyggande arbete är känd, så fungerar kontrollprogrammen inte så effektivt. Detta kan bero på att S. aureus har ett antal andra viktiga reservoarer utöver juvret som man måste ta hänsyn till t.ex. hasorna. Ett samband mellan tarsalhälsa och celltal har kunnat identifieras i flera studier. Problemet kan begränsas med mjukare liggplatser som t.ex vattenbäddar. En bra mjölkningshygien är den faktorn av störst betydelse för att begränsa smittan, men även kalvningshygien, stallhygien och liggplatskomfort är viktiga åtgärder. Det huvudsakliga problemet idag verkar inte vara branschens rekommendationer utan snarare att råden inte följs, därför kan strängare regler vara ett framtida alternativ för att minska förekomsten av Staphylococcus aureus i svenska mjölkbesättningar.