Karakterisering av hästar med Ekvint metabolt syndrom

Abstract: Ekvint metabolt syndrom (EMS) är en relativt nybeskriven sjukdom som kopplar ihop övervikt, insulinresistens och fång. Under 2010 fastställdes i en koncensus från American College of Veterinary Internal Medicine (ACVIM) att fenotypsbeskrivningen av hästar med EMS innefattar generell övervikt och/eller ökad regional fettansättning, insulinresistens och en predisposition för fång. Hästarna är vanligtvis medelålders hästar och en viss raspredisposition finns. Fenotypen av EMS hästar har dock ifrågasatts på senare tid varför behovet av en ny karakterisering av hästar med sjukdomen är stort. Utan möjlighet att tidigt kliniskt identifiera dessa hästar utifrån tydliga markörer går det inte att förhindra utvecklingen av fång. Studien syftade till att studera olika parametrar för insulinkänslighet, hull och tidigare anfall av fång hos 20 hästar med diagnosen EMS. Mer kunskap om dessa hästar är viktig för att fastställa patogenesen för EMS och fång och därigenom kunna förebygga sjukdomsutvecklingen. För att inkluderas i studien krävdes att hästarna hade diagnosticerats som insulinresistenta genom ett oralt glukostoleranstest (OGT) i fält. Samtliga 20 hästar genomgick sedan ytterligare ett OGT, en euglykemisk hyperinsulinemisk clamp (EHC) samt en hullbedömning med avseende på generellt hull (body condition score, BCS) och mankammens storlek (cresty neck score, CNS). Historik om tidigare fång samlades in från djurägarna. Hullbedömningen i studien visade att en stor andel av hästarna inte var feta. Mankammens storlek var dock förstorad hos en majoritet av hästarna. Studien talar därför för att mankammens storlek är en viktigare fenotypisk markör än hästarnas generella hull för sjukdomen. Författaren föreslår därför att mer tyngd bör läggas på den förstorade mankammen i fenotypsbeskrivningar av hästarna, som drabbats av detta sjukdomskomplex. Genom OGT kunde hästarnas insulin och glukossvar studeras efter en oral giva av glukossirap. Med hjälp av EHC kunde insulinkänsligheten kvantifieras. Tillsammans med hullbedömningarna kunde hästarna karakteriseras och samband mellan de olika parametrarna studeras. Ytterligare studier krävs för att uppdatera fenotypsbeskrivningen av hästar med EMS, samt för att fastställa när och varför hästar med anlag för EMS utvecklar kliniska symptom. Vidare studier krävs även för att undersöka optimal behandling och skötsel för dessa hästar.