Bärare av lokal utveckling : civilsamhällets roll på landsbygden

Abstract: Landsbygden är full av hjältar, men det är inte alltid deras röster hörs. Kommunsammanslagningar och en ökad centralisering har lett till att landsbygdens representation i det offentliga samtalet minskat. Engagemanget för bygden och dess utveckling har dock aldrig försvunnit. Istället grodde det på en annan samhällsnivå, i civilsamhället. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad civilsamhället kan innebära för landsbygden. Den undersöker även hur detta görs legitimt. Materialet till undersökningen har inhämtats via fältstudier i Ljungby kommun i sydvästra Småland. Totalt har sju semistrukturerade intervjuer och två observationer med företrädare för olika föreningar samt tjänstemän från kommunen utförts. Materialet har sedan analyserats med hjälp av begreppet ’lokalt ledarskap’ som kan brytas ner till beståndsdelarna governance, socialt kapital och resiliens. Undersökningen visar att governance möjliggör att civilsamhället både ges och tar sig en ganska stor roll i Ljungby kommun. Genom utövandet av lokalt ledarskap för civilsamhället landsbygdens talan och dess utveckling framåt. Detta möjliggörs genom ett starkt socialt kapital. Det sociala kapitalet har också visat sig vara en förutsättning för att resiliens, det vill säga en beredskap mot stora förändringar, ska finnas i kommunen. Civilsamhällets roll som röstbärare legitimeras genom att kommunen erkänner vad och vilka de representerar. För civilsamhällets del handlar snarare själva handlingen, att föra landsbygdens talan, om en protest mot ett annars illegitimt offentligt samtal där landsbygdens röst saknas.