Restaurering av vattendrag

Abstract: Rinnande vatten har över en lång tid spelat en väsentlig roll för landskapets geomorfologiska processer och utgör viktiga livsmiljöer för djur och växtsamhällen. Vattendrag har bidragit till människans utveckling och välstånd. Sedan urminnes tider har vattendrags miljöer nyttjats som boplats, för vinning av energi, transport och fiske. Likt allt liv på vår planet är människan beroende av vatten. Betydelsen av vattendragen, som del av den hydrologiska cykeln, kan därför inte betonas nog. Genom mänsklig aktivitet har dock rinnande vattens egenskaper och landskapsbilden som helhet i många områden förändrats drastiskt. Så har konventionell vattenbyggnad lett till negativa effekter som i dagens läge utgör ett allvarligt hot för den biologiska mångfalden. Till dessa effekter hör bl.a. näringsämnesemission, stora flödesvariationer och försämrad vattenkvalité. Det grova ingripandet i landskapets hydrologi har gett upphov till långtgående gränsöverskridande restaureringsåtgärder. Därför kräver EG:s Ramdirektiv för vatten, ett samarbete mellan medlemsstaterna med målsättningen att alla vatten ska ha nått en god status fram till år 2015. För att eftersträva direktivets mål, har en rad olika åtgärder föreslagits såsom restaurering av vattendrag, i syfte att öka vattendragets självrenande förmåga och därmed dess vattenkvalité. Dessa åtgärder går oftast hand i hand med andra tänkbara syften för restaureringar och gynnar indirekt även människan då samhällen såväl som den enstaka individen är beroende av vattendragens eko-tjänster. Ytterligare intentioner vid restaurering av vattendrag kan vara från att öka tillgängligheten och rekreativa värden över bevarandet av kulturhistoriska lämningar för kommande generationer till gynnandet av den biologiska mångfalden. För att nå det sistnämnda målet bör ett återställande av flödesregimen eftersträvas. Oavsett målsättning är det vanligt att restaureringsprojekt begränsas av sociala, ekonomiska eller logistiska skäl. Genom samverkan av olika intressegrupper och gemensamma fältbesök kan det dock i de flesta fall hittas tillfredsställande kompromisser för alla inblandade parter. I de fall kostnader är den begränsande faktorn kan restaureringsåtgärder genomföras stegvis, där varje etapp medför en ytterligare miljövinst. Höje åns delsträcka vid Trolleberg, strax utanför Lund, är ett typiskt exemel på ett starkt modifierat vattendrag. Detta arbete avslutas med att ge skissartade förslag på vilka miljö- och naturvårdsinsatser skulle kunna genomföras vid Trolleberg. De beskrivna åtgärderna avser att leda till såväl en samhällsnytta som ökade ekologiska värden. ABSTRACT The report 'Restoring of running waters' has been written as a final thesis within the master of Science degree in Landscape Architecture at the Swedish University of Agricultural Sciences, SLU Alnarp. As an essential element for any life on our planet, water has always been playing an important role for ecological processes. In this thesis the characteristics and the importance of running waters are discussed as a part of the hydrological cycle. It can be assumed that humans have been taken advantage not only of the water itself but also of its surroundings. Adjacent areas to running waters for instant became sites for colonisation, hunting, pastures for livestock as well as cultivation of crops. It can be said that running waters are the origin of human's welfare and the development during the early industrialisation as they were used as energy source and transportation of materials. Nevertheless human activities have changed the characteristics of small streams as well as of large floods over decades. In order to create more arable land, the once meandering streams have been straightened, channelled or even buried as culverts. Nowadays there are almost no 'natural looking' running waters left. And even those which haven't been changed for reasons of agricultural purposes are most likely affected by other human activities. For instance watermills or discharge from sewage treatment works. These modifications in combination with the drainage of huge wetland areas and the more intense usage of agricultural fields have since the early 18th century led to a degradation of the biological diversity (Jedicke, 1994). Many environmental problems which nowadays are highlighted are connected to the modifications mentioned above. Besides the degradation of the biological diversity, nitrification, erosion and the transport of sediments, as well as high flow peaks have in recent times become a more and more discussed issue. The purpose of this report is to give the reader a general idea of how these problems are interrelated, why it is important to implement restoration methods and how these measures can be carried out.