Exotiska träd och ståndortsförbättring : två modeller för att hantera framtida klimatutmaningar för urban trädanvändning

Abstract: I takt med att klimathotet blir allt mer reellt ställs större krav på utformningen av framtidens städer. Högre temperaturer, ökande nederbördsmängder och risken för torka gör att vi tvingas förändra sättet vi ser på stadsutveckling. Träd har visat sig kunna vara en nyckel för att ta hand om stora regnmängder och verka temperatursänkande i städerna, men för att dessa ekosystemtjänster ska kunna levereras krävs att träden trivs. Klimatförändringarna innebär också nya situationer för träden i svenska städer. Inhemska träd trivs ofta bättre i svalare och fuktigare lägen än vad som erbjuds i urbana miljöer, vilket leder till att exotiska träd kan innebära ett bättre val. Samtidigt menar många att det kan vara förenligt med risker att plantera exotiska träd. De kan bli invasiva. En annan modell för att hantera en anpassning till klimatförändringarnas utmaningar för urban trädplantering är att förbättra ståndorten. Genom att förändra markhållandena på ståndorten kan ogästvänliga förhållanden i staden bli bättre anpassade till träden som ska planteras vilket kan innebära att fler träd klarar sig i städer. Redan i dagsläget har många stadsträd ett ganska tufft liv. Stadens ståndort kan innebära förorenad mark, ett varmt mikroklimat, ett blåsigt läge och för lite vatten och syre. För att skapa en fungerande miljö för stadsträden, även i framtiden, krävs ett arbetssätt. Detta arbete syftar till att undersöka olika metoder för trädval i urban miljö. Arbetet innehåller en litteraturstudie och två intervjuer med yrkesverksamma inom branschen. I litteraturstudien beskrivs ett potentiellt framtida klimatscenario, där temperaturen till 2100 kommer att ha stigit. Detta leder till att växtmiljöerna i städerna kommer förändras och mycket av det som idag fungerar kanske inte längre lämpar sig år 2100. I litteraturstudien beskrivs även de modeller som arbetet kretsar kring, med utgångspunkt både ur ett landskapsperspektiv och ur ett mer biologiskt perspektiv, vilket kompletteras av de båda intervjuerna. I arbetet utvärderas också de 30 träd som är inhemska i Sverige. Det finns nackdelar med att använda exotiskt växtmaterial, bland annat den potentiella invasiviteten, som kan leda till stora kostnader för samhället. Samtidigt innebär utelämnandet av exotiska träd ett mindre sortiment av träd, vilket kan innebära mer kännbara effekter vid sjukdomsangrepp. Framtidens klimat kommer kräva goda tekniska lösningar och förmodligen såväl exotiska träd som väl utvecklade metoder för ståndortsförbättring.