Sorgträd : ett grönt kulturarv med ena roten i graven? – en undersökning av utvecklingen av sorgträd mellan 1967 och 2021 på Gamla kyrkogården i Malmö

Abstract: Grönområden och träd i urbana miljöer bidrar med för oss människor nödvändiga ekosystemtjänster, men grönområden riskerar att försvinna i och med en ökad exploatering. Många kyrkogårdar fyller idag en funktion både som begravningsplats och som en grön miljö för rekreation och återhämtning. Kyrkogårdar är idag de enda grönområden som kan stå emot exploateringsintressen; detta då kyrkogårdars kulturhistoriska värden är skyddade enligt lag. Sorgträd är en viktig del av kyrkogårdars kulturhistoria, men som på grund av att flertalet kultursorter av hängande träd drabbats hårt av sjukdomar håller på att försvinna från landets kyrkogårdar. Mot bakgrund av detta undersöker denna uppsats vilka förutsättningar som finns för sorgträd idag. Detta genom att ge en bakgrund till och undersöka utvecklingen av sorgträd mellan 1967 och 2021 på Gamla kyrkogården i Malmö. Uppsatsen undersöker även vilka möjligheter och begränsningar som enligt Malmö kyrkogårdsförvaltning finns för att återplantera sorgträd idag. Den metod som använts för att komma fram till resultatet är en kombination av litteraturstudie, arkivstudie och intervjuer. Litteraturstudien visar att sorgträd inte är ett vidare utforskat område, men att sorgträd anses vara en del av kulturhistorien som är viktig att bevara. Sorgträd introducerades på svenska kyrkogårdar under mitten av 1800-talet, influerat av samtida trädgårdsarkitektur och vid denna tidpunkt fanns ett förhållandevis brett utbud av hängande träd att tillgå. Sorgträd har traditionellt sett planterats på gravar tillhörande bättre bemedlade vilket också är fallet med de äldre sorgträden på Gamla kyrkogården, vilka är nästintill uteslutande placerade bakom eller intill gravstenar på de mer påkostade gravplatserna. Flertalet kultursorter av sorgträd är idag hårt drabbade av sjukdomar. De äldre sorgträden på Gamla kyrkogården utgörs till övervägande del av hängask (Fraxinus excelsior 'Pendula'). Hängaskarna är hårt ansatta av askskottsjukan och majoriteten av träden har en kraftigt nedsatt vitalitet. Mellan 1967 och 2021 planterades endast ett fåtal sorgträd på Gamla kyrkogården. Ett år som utmärker sig är 2017 då flertalet nya arter av sorgträd planterades på kyrkogården. Detta efter en riktad insats från Malmö kyrkogårdsförvaltning med syfte att bevara en för Gamla kyrkogården viktig karaktär. Det finns svårigheter med att återplantera sorgträd idag. Detta beror på ett flertal faktorer; dels att den traditionella placeringen av sorgträd hindrar gravsättning, dels att utbudet av arter lämpliga att använda som sorgträd är begränsat, dels att det är svårt att få tag på stora och väl uppbyggda kvaliteter av hängande träd.