Kattegattleden : ett gestaltningsförslag för rastplatser längs med Sveriges första nationella rekreations- och turistcykelled

University essay from SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Abstract: Rekreationscykling och cykelturism ökar i takt med ett växande intresse för hälsa, miljö och fysisk aktivitet. Cykling ligger i tiden och flera länder i Europa har de senaste åren satsat på nationella turistcykelleder. Kattegattleden kommer att bli Sveriges första nationella cykelled för turism och rekreation. Leden kommer att sträcka sig från Göteborg till Helsingborg och väntas bli ett besöksmål för såväl lokalbefolkning som nationella och internationella turister. Arbetet med att förverkliga leden har pågått under många år och har inneburit ett samarbete över kommun- och regiongränser. Kärnvärdena som Kattegattledens samarbetsparter definierat är: havsnära, variation, välkomnande, trygg och säker samt upplevelserik. Kattegattleden som ska gå genom ett av Sveriges mest natursköna kustområden kommer att invigas i juni 2015. Syftet med detta arbete är att undersöka hur man som landskapsarkitekt skapar attraktiva rastplatser längs med cykelleder utifrån sträckans upplevelsevärden och behoven hos rekreationscyklister och cykelturister. Arbetet tar utgångspunkt i fallet Kattegattleden där potentiella rastplatser undersöks och ett gestaltningsarbete för rastplatser presenteras. Genom en litteraturstudie undersöks bakgrunden till projektet Kattegattleden och vilka dess framtida brukare skulle kunna vara. För att cykelleder av Kattegattledens kaliber ska bli framgångsrika är det viktigt att de möter cyklisternas behov. Framgångsexempel runt om i världen uppvisar satsningar på att tillgodose dessa behov, bland annat genom rastplatser längs med leden. Arbetet beskriver cykelrastplatsen som fenomen och som plattform där cyklistens behov kan tillgodoses. Exempel på olika typer av rastplatser undersöks för att hitta inspiration till ett gestaltningsarbete för Kattegattledens rastplatser. Med hjälp av samtal och intervjuer med nyckelpersoner med olika expertis sätter vi oss in i ledens förutsättningar och potentiella placeringar för cykelrastplatser längs Kattegattledens dragning. Fördjupande undersökningar av olika sträckor och platser längs med Kattegattleden görs med hjälp av kartstudier, fältstudier och intuitiva analyser på plats i landskapet. Resultatet är en strategi för Kattegattledens rastplatser. Eftersom Kattegattleden omfattar 370 km och går genom olika landskapskaraktärer krävs en strategi som gör att leden upplevs som formmässigt sammanhängande. Det är också viktigt att lyfta fram karaktärsfulla och vackra platser för cyklisten. Strategin utgörs därför av två olika typer av cykelrastplatser: karaktärsrastplatser och de flexibla rastplatserna. De flexibla rastplatserna bygger på en serie av möbler och servicefunktioner som kan kombineras ihop utifrån önskat behov, platsens förutsättningar och ekonomi. Dessa flexibla rastplatser följer Kattegattledens grafiskaprofil och återkommer längs med hela leden. Dessa symboliserar mångsidighet i funktionerna med ett sammanhängande formspråk. Karaktärsrastplatserna stärker Kattegattledens upplevelsevärde genom att accentuera och tillgängliggöra vissa unika platser längs med Kattegattleden i integration med spännande arkitektur och konst. Detta görs genom att skapa rastplatser tydligt utformade efter platsens karaktär. Båda dessa huvudtyper av cykelrastplatser, karaktärsrastplatserna och de flexibla rastplatserna, understödjer Kattegattledens identitet och dess kärnvärden. Arbetets gestaltningsdel består av två delar: ett gestaltningsförslag på en karaktärsrastplats i Gullbranna naturreservat samt ett gestaltningsförslag för en serie av möbler och funktioner till de flexibla rastplatserna. Efter gestaltningsdelen följer en avslutande del där en diskussion förs kring frågeställningarna i arbetet och slutligen en reflektion av vår arbetsprocess.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)