Framställning av högkvalitativa textilfibrer av industrihampa (Cannabis sativa L.) under nordiska förhållanden

Abstract: Textilproduktionens största belastningsområden på miljön är kemikalieanvändning, vattenförbrukning och utsläpp från transporter, och efterfrågan på mer närproducerade material, såsom hampa, ökar. Producenter som vill utnyttja hampans olika delar, däribland fibrer, möter ofta hinder relaterade till att processindustri och kvalitetsspecifikationer saknas. Även konkurrens av nya, syntetiska fibrer är en faktor. Det är därför värdefullt att sammanställa tillgänglig kunskap om vad som krävs för att erhålla högkvalitativa hampfibrer. För långa fibrer av hög kvalitet ska särskilda fibersorter användas, planttätheten vara hög samt blomningen vara så sen som möjligt. Det är optimal fibermognad och minimalt med sekundära fibrer och lignin som eftersträvas. Varken lignin eller pektin är önskade i en textilfiber eftersom de gör den styvare, grövre och därmed svårare att bearbeta. Den metod som verkar mest lovande för att få fram olika och jämna kvaliteter av hampfiber är enzymatisk rötning – ett sätt att enklare styra processen gradvis och på ett sätt miljövänligare sätt jämfört med traditionella metoder. Även cottonisering en värdefull teknik som gör fibrerna korta och bomullslika så att de kan blandas in i bomullstextilier, även om visionen är att kunna utnyttja hampfibrernas fulla längd. En slutsats är att det inte idag är rimligt att se hamptextil vara en rimlig ersättare till konventionell textil, utan snarare fortsätta utveckla processindustrin samt undersöka de specifika utmaningar och den efterfrågan som finns, för att ge hampa den plats i marknaden där dess unika egenskaper kommer till bäst nytta. Då hampfiber är naturligt slitstarka samt mögel- och vattentåliga, är ett förslag att producenter som vill producera textilfiberhampa samarbetar med företag som tillverkar tåliga textilier såsom möbeltyger och arbetskläder.