Vildbin och dagfjärilar i urbana grönstrukturer : att göra medvetna växtval och skapa artificiella boplatser

Abstract: De senaste årens larm om att insekterna i världen är hotade har väckt stor uppmärksamhet och såväl myndigheter som allmänheten har reagerat. Mest är det depollinerande insekterna som fått uppmärksamhet. Troligen beror det på den direkta kopplingen till de konsekvenser det skulle innebära för människans livsmedelsförsörjning om det inte längre fanns tillräckligt av pollinatörer. Insekternas minskning i landskapet tros mestadels bero på förändrat landanvändande och det moderna jordbrukets utveckling men även på utbredande urbanisering. En av de främsta aspekterna som tas upp i dessa sammanhang är att blomrikedomen i landskapen generellt har minskat och att pollinatörerna har svårt att hitta föda. Detta i kombination med förlust av lämpliga boplatser har tagits upp som nyckelorsaker. De uppmärksammade rapporterna om minskningen av insekter har lett till att många vill hjälpa till att vända trenden genom att utföra olika åtgärder i form av att erbjuda mat och boende till främst vildbin(humlor och solitära bin) och dagfjärilar. Resultatet av detta nyvaknade engagemang har inneburit att mycket material har publicerats i ämnet och många produkter kommit ut på marknaden som ska vara till hjälp. De insatser som görs för att påverka pollinatörernas förekomst skulle kunna delas in i två kategorier ;de som görs i produktionslandskap och de som görs på platser som inte främst är avsedda förproduktion. Den senare kategorin gäller främst miljöer med hög urbaniseringsgrad som städer och trädgårdar och det är den kategorin som vi har velat titta närmare på. Vilka vildbin och dagfjärilar som kan komma att dra nytta av insatser i urban miljö och hur utformas dessa insatser på bästa sätt är frågor som vi försökt få svar på genom att genomföra en litteraturstudie. För att en lämplig miljö för vildbin och/eller dagfjärilar ska utformas på ett bra sätt i urbana områden krävs att ett flertal aspekter tas i beaktande och att hänsyn tas till både boplats, larvhabitat och födotillgång. Ett område som utformats med hänsyn till alla dessa aspekter har stora möjligheter att attrahera främst vildbin med hög mobilitet.